Forskningsprojekt NG| Landskapsindikatorer för biologisk mångfald
Naturvårdsverkets utlysning ”Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå” syftar till att öka kunskapen kring hur fragmentering påverkar biologisk mångfald, viktiga ekologiska strukturer, funktioner i landskapet, och hur detta kan mätas.
Landskapsindikatorer ska kunna identifiera hur markanvändningsförändringar och kulturmiljöer påverkar det ekologiska sammanhanget av olika arter, deras habitat, strukturer och funktioner i nordiska landskap.
Minskningen av biologisk mångfald gör det viktigt att utveckla metoder att identifiera och reducera förlusten av arter. I projektet tar vi fram tänkbara nationella landskapsindikatorer för gräsmarksväxter inom olika biogeografiska växtzoner i Sverige.
Projektbeskrivning
I det här projektet använder vi lättillgängliga databaser med historisk och nutida jordbruksstatistik och geodata för att utveckla indikatorer för hög biologisk mångfald i landskapet.
Naturbetesmarker är mycket artrika habitat samtidigt som både antal och andel naturbetesmarker har minskat drastiskt i hela Europa de senaste 200 åren. Det har skett på grund av intensifiering och rationalisering av jordbruket, övergivande eller trädplantering på mark som tidigare var naturbetesmark. Naturbetesmarker i Sveriges olika biogeografiska regioner har genom tiderna haft olika förutsättningar för att gynna mångfalden (produktivitet, klimatförändringar, landhöjning, demografi, exploateringstryck etc.). Även landskapsförändringarna de senaste 200 åren har varit olika. Skillnader finns mellan regionerna men även inom regionerna finns landskapsmässiga skillnader i vilka marker som försvunnit och vart i landskapet, och hur gräsmarkerna brukas idag. I en flera av landskapen finns endast få eller inga naturbetesmarker kvar. Däremot kan olika mängd resthabitat och gamla spridningsvägar kvar där gräsmarksarter kan växa t.ex. vägrenar, åkerholmar och skogsbryn.
Studien täcker fyra av Sveriges fem vegetationszoner och utförs i Skåne, Södermanland, Hälsingland och Norrbotten. Dagens landskapsmönster och landskapsförändringarna under de senaste 200 åren analyseras och modelleras med hjälp av jordartsdata, historisk och nutida markanvändning. Historisk markanvändning tas fram genom historiska kartor och statistiska uppgifter som kopplas till den lokala mångfalden idag t.ex. antal betesdjur som betade i landskapet förr kan ha betydelse för artrikedomen i landskapet idag. Dagens skötsel har också betydelse för mångfalden, bland annat genom arters möjlighet att sprida sig mellan olika platser i landskapet.
Genetisk mångfald inom arter är grundläggande för den biologisk mångfalden och det är viktigt att det finns spridningsmöjligheter mellan olika växtplatser för att bibehålla livskraftiga populationer på lång sikt. Genetiska analyser gräsmarksspecialisten liten blåklocka (Campanula rotundifolia) görs för att få en uppfattning om hur landskapet förr och idag kommer att påverka mångfalden i framtiden.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Sara Cousins
Professor i naturgeografi
Medlemmar
Ian Brown
Universitetslektor, docent
Sara Cousins
Professor i naturgeografi
Jessica Lindgren
Forskningsingenjör
Jenny Marika Wennbom
Forskningsingenjör
Mer om projektet
Film:
Grön infrastruktur - forskning - Funktionell konnektivitet i gräsmarker.
https://www.youtube.com/watch?v=ZtrXXn2cZTA