Stockholms universitet

Forskningsprojekt Olika vägar till välfärdsstaden: samhällsservice, inkludering och det allmänna bästa i Norden

Under perioden 1870–1920 tog nordiska städer ett allt större ansvar för sina invånares välfärd. Vilka diskussioner ledde fram till denna utveckling? Hur ställde sig städernas styrande till att utöka kommunernas ansvar för medborgarna?

Svartvitt foto. två män i uniform lyfter en bår ur en ambulans.
En patient bärs in till Bispebjerg Hospital. Bild från Dansk Sygeplejehistorisk Museum.

Syftet med projektet är att analysera och jämföra debatter om det allmänna bästa i Stockholm, Köpenhamn, Kristiania/Oslo och Helsingfors – städer som var drivande i förändringarna.

Projektet kartlägger vilka överväganden och diskussioner på kommunal nivå som drev fram beslut om offentlig drift av allmännyttiga verksamheter i under perioden 1870 – 1920. Projektets mål är att identifiera de diskursiva drivkrafterna till denna utveckling genom en jämförande studie av det politiska språkets argument och motiveringar. 

I dag förs en debatt kring ”välfärdsstäder”, hur städer och stadsgemenskaper kan visa vägen till nödvändiga reformer som nationella regeringar misslyckats med. Det kan handla om att bekämpa segregation och växande ekonomiska klyftor, men också om att skapa en hållbar stadsmiljö och motverka den globala uppvärmningen. Projektet ”Olika vägar till välfärdsstaden” ger ett viktigt bidrag till denna diskussion.

 

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Magnus Linnarsson

Universitetslektor

Historiska institutionen
Magnus Linnarsson

Medlemmar

Mats Hallenberg

Professor

Historiska institutionen
Mats Hallenberg

Publikationer