Forskningsprojekt Om inget spelar roll: Nihilismen och dess implikationer

Inom den del av moralfilosofin som kallas ”metaetik” studeras frågor kring moralens natur. Man är här inte primärt intresserad av ”första ordningens” etiska frågor gällande vad som är rätt och fel, gott och ont etc., utan snarare av vad det innebär att ta ställning i sådana frågor, huruvida våra ställningstaganden kan vara sanna, och huruvida, och i så fall hur, de kan underbyggas av förnuftiga resonemang.

En klassisk metaetisk teori, som går tillbaka åtminstone till Platon, är moralisk realism. Enligt moralisk realism finns det objektivt sanna svar på moraliska frågor, det vill säga svar vars sanning är oberoende av oss och våra föreställningar, attityder, känslor och konventioner. Moralisk reflektion är en kognitiv process som syftar till att upptäcka dessa svar. Att anse exempelvis att tortyr är fel består i att ha en föreställning om att tortyr har den objektiva egenskapen att vara fel.

En annan klassisk metaetisk teori, med rötter hos David Hume och Nietzsche men utarbetad först under 1900- talet, är moralisk nihilism. Enligt moralisk nihilism finns det inga objektivt sanna svar på moraliska frågor. Poängen är inte att det finns något mer allmänt filosofiskt problem med idén om objektiv sanning, utan snarare att det är något speciellt med just moraliska frågor som gör att de, till skillnad från exempelvis naturvetenskapliga frågor, inte medger objektiva svar.

På senare tid har försvarare av moralisk realism uppmärksammat diverse paralleller mellan moraliska frågor och normativa frågor mer generellt. Bland annat har man argumenterat för att moralisk nihilism medför nihilism om (i) epistemiska fakta, det vill säga fakta om vad som är rimligt eller rationellt att tro, (ii) hypotetiska skäl, det vill säga handlingsvägledande skäl som är villkorade på våra önskningar eller mål, (iii) prudentiella skäl, det vill säga handlingsvägledande skäl att slå vakt om vårt egenintresse, (iv) estetiska värden och (v) livets mening. Det har dessutom hävdats att nihilismen hotar fenomen som (vi) beslutsfattande, (vii) språklig kommunikation, (viii) kärlek och (ix) politisk opposition. Delvis i ljuset av dessa paralleller har försvarare av moralisk nihilism tenderat att acceptera nihilism om samtliga normativa frågor; de har accepterat att ingenting egentligen spelar någon roll.

Projektets syfte är att utforska normativ nihilism och dess implikationer. Några viktiga frågor är (i) vad oenigheten mellan normativ realism och normativ nihilism närmare bestämt består i, (ii) hur ett viktigt argument för nihilismen – J. L. Mackies så kallade ”konstighetsargument” – närmare bestämt ska förstås och vilka antaganden det vilar på, (iii) huruvida någon form av generell normativ nihilism kan försvaras, bland annat mot bakgrund av de ovan nämnda parallellerna, och (iv) huruvida nihilismen har oroväckande existentiella eller politiska implikationer. På samtliga dessa punkter finns betydande glapp i den filosofiska litteraturen som projektet avser att fylla.

Längre beskrivning på engelska