Forskningsprojekt Psykologi på schemat: psykologiämnets framväxt och formering som skolämne i Sverige
När forskaren Ebba Christina Blåvarg började titta närmare på psykologiämnet slogs hon av att det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi. Hur hade det blivit så här? Vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet?
Sedan 1965 när den nationella läroplanen för gymnasiet infördes, har psykologi varit ett ämne på gymnasiet. Det lyfts ofta fram som ett relativt nytt skolämne, men psykologi har funnits med i undervisning på sekundär nivå i Sverige sedan långt tidigare. Det finns notiser som visar på att ämnet fanns med i undervisningen redan på 1600-talet.
Trots denna långa historia som ett inslag i den svenska skolan saknas närmare beskrivningar av psykologi som skolämne. Avsikten med det här projektet är att kartlägga och beskriva psykologiämnets framväxt och formering i det svenska skolsystemet åren 1960-2015. Särskilt studeras texter som styrdokument, läromedel och lärarnas debatt kring ämnet.
Särskilt fokus ligger på frågor som:
- Vad är psykologi som skolämne?
- Varför ska eleverna läsa psykologi i skolan?
Ebba Christina Blåvarg disputerar den 17 november 2023 med avhandlingen:
Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015
Projektbeskrivning
I det här projektet ligger fokus på hur skolämnet psykologi har formerats i olika diskursiva praktiker under tidsperioden 1960–2015. Avsikten är att åskådliggöra ämnets formering, dels genom att belysa hur talet om ämnet i olika sammanhang bildar diskursiva formationer som konstituerar ämnet, dels genom hur dessa både följs åt och skiljer sig från varandra över tid.
Genom att analysera texter från olika sammanhang kan dimensioner i formeringen av ämnet bli synliga, vilket kan bidra till en nyansering av förståelsen av diskursen om psykologiämnet, både i skilda praktiker och vid olika tidpunkter.
De texter som ligger till grund för analyserna är statliga policydokument, läromedelstexter som tecknar upp ämnet samt lärarprofessionens tal om ämnet i ämnesföreningar och facktidskrifter. Avsikten är att belysa talet om psykologiämnet i dessa tre diskursiva praktiker, vad skolämnet psykologi inneburit i dessa, vilket syfte och vilken roll som ämnet givits och i slutänden också hur de kan ses i relation sig till varandra.
Det här är den första övergripande analysen av psykologiämnet i den svenska gymnasieskolan. Psykologiämnet är idag, 2023, det största icke-obligatoriska skolämnet på gymnasienivå, mätt i antal elever som tar betyg i ämnet. Det är samtidigt ett av de minsta ämnena räknat i antal timmar på schemat. I skuggan av stora skolämnen som matematik, svenska och samhällskunskap tar psykologin plats som ett litet och diskret närvarande ämne. Ämnet har funnits med sedan starten av den nationella gymnasieskolan 1965 och har fortsatt vara en del av den genom en rad reformer.
Trots dess närvaro på det nationella gymnasieschemat de senaste snart 60 åren och också på motsvarande skolnivå de senaste 200 åren i Sverige, så saknas en historisk överblick på psykologiämnet och det är få som talar om ämnet. Ingen tidigare studie har behandlat vad psykologiämnet kan anses vara, dess syfte eller har belyst hur det kommer sig att psykologiämnet har fått en plats på schemat under alla dessa år.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Medlemmar
Mårten Landahl, huvudhandledare
Professor
