Forskningsprojekt Rätten att ”delta i Unionens demokratiska liv” i den nationella kontexten

Alltsedan EU:s Lissabonfördrag trädde i kraft har svenska medborgare tillerkänts den konstitutionella rätten ”att delta i unionens demokratiska liv” (artikel 10.3 FEU). Denna rättighet har dock fått blygsam uppmärksamhet i EU-rättsforskningen. Vad som knappt alls undersökts är hur denna rättighet konkret påverkar rättsliga regler och aktörer i medlemsstaterna. Följaktligen är såväl medborgare som medlemsstaternas institutionella och rättsliga aktörer i stort sett omedvetna om denna artikel och dess potentiella konsekvenser för att främja demokratiskt deltagande. 

Detta forskningsprojekt tar sitt avstamp i att ”unionens demokratiska liv” inte är eller kan vara begränsat till Bryssel och ställer frågan hur EU-medborgares konstitutionella "rätt att delta i unionens demokratiska liv" kommer till uttryck i den nationella kontexten – både rättsligt och faktiskt. I ett första skede kartläggs och analyseras viktiga rättigheter och skyldigheter som följer av artikel 10.3 FEU för EU medlemsstaternas regeringar, nationella och lokala myndigheter samt medborgare med exempel från utvalda medlemsstater inklusive Sverige. En typologi av rättigheter och skyldigheter på nationell nivå utarbetas, inklusive rättigheter relaterade till deltagande i EU-val, EU-lagstiftning och EU-regelgivning, rätten till information och allmänna handlingar samt demokratiska innovationer.  I ett andra skede utforskas hur denna rättighet tar sig uttryck då Sverige är med och förhandlar EU-lagstiftning och EU-regelgivning. Hur inverkar medborgarnas rätt att delta på hur regeringen och myndigheterna samråder? Vilka demokratiska krav föreligger vid nationell beredning av EU-ärenden? Här genomförs även intervjuer med tjänstemän ute på departement och myndigheter som faktiskt genomför aktuella samråd samt representanter från det civila samhället som deltar.