Forskningsprojekt Reglering av arbetstid

Hur mycket vi arbetar, och när vi arbetar, påverkar hur vi mår. Av det skälet finns det, till arbetstagarens skydd, lagstiftning som anger de yttre ramarna för arbetstidens omfattning och förläggning. Men trots rättens viktiga roll som verktyg för att reglera arbetstidsfrågan har den inte rönt någon större uppmärksamhet i den rättsvetenskapliga forskningen. En orsak till det kan vara att arbetstiden regleras av flera olika aktörer; den svenska lagstiftaren, EU-lagstiftaren och arbetsmarknadens parter, vilket gör det svårt att få en överblick.

Den snåriga regleringen försvårar för den enskilde att få svar på viktiga frågor, som hur mycket övertid arbetsgivaren kan utkräva eller hur verksamhetens utökade behov av arbetskraft kan tillgodoses samtidigt som en sund arbetsmiljö upprätthålls. Arbetstidslagen ger heller inga tydliga medel för den arbetstagare som tvingas arbeta mer än vad lagens regler tillåter att hävda sin rätt. Kontrollen av lagens efterlevnad är därtill delad mellan Arbetsmiljöverket och arbetstagarorganisationerna, vilket gör att viktiga frågor riskerar att falla mellan stolarna.

Mot bakgrund av det sagda är det angeläget att genomföra en sammanhållen undersökning av regleringen av arbetstid. Behovet av en sådan har blivit tydligt i och med de senaste årens EU-rättsliga utveckling, som aktualiserat frågor om kontroll och övervakning av arbetstid samt med nya frågeställningar som uppstått vid ändrade arbetsförhållanden, t ex ökad förekomst av hemarbete och uppluckrade gränser mellan arbete och privatliv.

Undersökningen tar sikte på hur den svenska lagregleringen förhåller sig till EU-rättsliga krav, samt hur kontroll och tillsyn över lagens efterlevnad utövas. För att belysa den komplexa bilden av arbetstidsregleringen studeras också arbetstidsbestämmelser, och tillsynen av dem, i två olika kollektivavtal.