Forskningsprojekt Representationen av de nationella minoritetsspråken och deras talare i läroböcker i svenska

De nationella minoritetsspråken ska enligt Språklagen (2009) främjas av det allmänna, varav skolan är en väsentlig del. I ämnesplanerna för gymnasiets svenskämnen är de nationella minoritetsspråken del av det centrala innehållet i kurserna Svenska 2 och Svenska som andraspråk 2, och inbegriper "Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel (...) minoritetsspråk" respektive "minoritetsspråkens (...) ställning och status" (Skolverket 2011, s. 169; s. 190). Emellertid har bland annat Europeiska rådet (2017) uttryckt oro över att kunskaper om minoritetsspråken i Sverige är bristfälliga, vilket de menar kan bidra till ökande rasism mot de nationella minoriteterna. Få studier finns om de nationella minoritetsspråken i läromedel och undervisning - däremot kulturarvsstudier som visar att de nationella minoriteternas närvaro i kulturarvet ofta reduceras till symboliska aspekter (Martins Holmberg 2014; Martins Holmberg m.fl. 2018). Forskning har samtidigt visat att exempelvis meänkieli, ett av de nationella minoritetsspråken, får en undanträngd ställning i svenskundervisning även i områden där minoritetsspråket talas (Poromaa Isling 2020a). Samtidigt används minoritetsspråket utanför lektionstid och bildar där 'dekoloniserande fickor' (Poromaa Isling 2020b).

Mot denna bakgrund har vi intresserat oss för att undersöka hur de nationella minoritetsspråken och deras talare framställs i läromedel och vilka konsekvenser det kan få för elevers kunskaper och attityder. I en pågående studie undersöker vi därför sju läroböcker och ett digitalt läromedel i svenska 2 för gymnasiet i syfte att ge en sammanhållen bild av hur de nationella minoritetsspråken och deras talare realiseras i bild och skrift. Studiens teoretiska perspektiv hämtas ur systemisk-funktionell lingvistik och sociosemiotik (Björkvall 2019; Halliday 2014; Holmberg & Karlsson 2006).

Presentationer av delstudier

Två delstudier inom projektet har presenterats. På NSFL16 (Sextonde nordiska konferensen om systemisk-funktionell lingvistik och socialsemiotik), i november 2020, presenterades delstudie 1: Minoritetsspråk bland renar, bokrullar och tandlösa människor - En kritisk multimodal textanalys av läroböcker i svenska för gymnasiet. Följande frågeställningar diskuterades:

• Hur positioneras minoritetsspråken och deras talare genom bildvalen?
• Vilket utrymme ges de olika språken i förhållande till varandra?
• Hur representeras språken och deras talare visuellt?

Tentativa resultat av en multimodal bildanalys av bland annat visuell framskjutenhet, modalitet, samt vektorer (Björkvall 2019; Kress & van Leeuwen 2006) indikerar att (stereotypa) kulturella markörer, som renar, bokrullar och husvagnar, ges visuellt framskjutna platser. Resultatet överensstämmer med tidigare kulturarvsstudier (jfr. Martins Holmberg 2014; Martins Holmberg m.fl. 2018). Vidare visar de tentativa resultaten att minoritetsspråkstalare tenderar att representeras i konceptuella processer snarare än i narrativa, positioneras som fysiskt och socialt distanserade objekt genom att placeras på avstånd eller delvis skymmas och ges låg modalitet (jfr Björkvall 2019; Janks 2010).

På SMDI 14 (fjortonde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning), i november 2020, presenterades delstudie 2: Att förlora eller slå vakt om sitt språk - hur de nationella minoritetsspråken och deras talare positionernas i läroböcker i svenska för gymnasiet. Presentationen syftade till att genom en kritisk verbalspråklig textanalys (Janks 2010; Halliday 2014; Holmberg & Karlsson 2006) bland annat med avseende på transitivitet, lexikalitet och polaritet synliggöra hur de nationella minoritetsspråken och deras talare framställs verbalspråkligt i läroböcker i svenska för gymnasiet. Följande frågeställningar diskuterades:

• I vilka positioner framträder minoritetsspråken och deras talare?
• I vad mån och på vilka sätt ges talare av minoritetsspråken en röst?

De tentativa resultaten indikerar bland annat att de nationella minoritetsspråken och deras talare oftare förekommer som mål för olika handlingar och skeenden än som aktiva aktörer. Vidare ges talarnas röster olika stort utrymme i läroböckerna; från att inte finnas med alls till att förekomma med namn och personliga berättelser. En tendens är dock att rösterna i flera fall framställs med och ger uttryck för negativ polaritet, det vill säga genom en bristdiskurs.

De båda studierna har även presenterats och diskuterats vid ett högre seminarium vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Referenser

     Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
     Halliday, M.A.K. (2014). Halliday's introduction to functional grammar. (4. ed.) Abingdon, Oxon: Routledge.
     Holmberg, P., & Karlsson, A.-M. (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
     Janks, H. (2010). Literacy and power. London: Routledge.
     Kress, G.R. & Van Leeuwen, T. (2006). Reading images: the grammar of visual design. (2. ed.) London: Routledge.
     Martins Holmberg, I. (2014). Vägskälens kulturarv - kulturarv vid vägskäl: om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet. Göteborg: Makadam.
     Martins Holmberg, I., Saltzman, K. & Andersson, S. (2018). Att ge plats. Kulturarvssektorns och de nationella minoriteternas historiska platser. Göteborg: Makadam.
     Poromaa Isling, P. (2020a). Young Tornedalians in education: the challenges of being national minority pupils in the Swedish school system. Education in the North, 27(1): 92-109 doi.org/10.26203/qyga-m997
     Poromaa Isling, P. (2020b). Tornedalian Teachers' and Principals' in the Swedish Education System: Exploring Decolonial Pockets in the Aftermaths of 'Swedification'. Nordic Journal of comparative and international education. Vol. 4(1), 84-101
     Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
     SOU 2017:91 Europeiska rådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (2017). "Fjärde yttrande om Sverige från den 22 juni 2017". (ACFC/OP/IV(2017)004).
     Språklagen (SFS 2009:600). Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtad 190329.