Forskningsprojekt Rumslig integration och åtskillnad: Utsatta grupper i 2000-talets Sverige

Ett samhälle är aldrig bättre än hur individer i dess rumsliga utkanter behandlas, ett samhälle tjänar socialt och ekonomiskt på jämlikhet och förlorar på ojämlikhet. Projektets syfte är att utifrån ett livstrajektorie-perspektiv studera hur utsatta grupper påverkas av rumslig segregation. Vilken roll spelar rumslig segregation och integration för risken att länkas in i utsatthets-trajektorier eller för möjligheterna att lämna utsatthet? Vilka faktorer påverkar utsatta gruppers rumsliga integration och åtskillnad? Inom välfärdspolitiken har integration varit en ledstjärna liksom idén om jämlika uppväxtvillkor och välfärd.

På senare tid har utvecklingen av inkomster i Sverige dock visat allt större klyftor. En viktig del av integrationen har alltid varit den rumsliga integrationen, både för att skapa jämlika livsvillkor och för att främja den sociala sammanhållning som behövs för socialt hållbara samhällen. Integrationen som en grundtanke inom välfärdspolitiken har under senare år ställts inför olika utmaningar: Nya
befolkningsgrupper, en liberalisering av bostadspolitiken (utförsäljning, ökad finansialisering), framväxten av utsatta bostadsområden. Parallellt med dessa förändringar har intresset för att förstå hur rumslig segregation och jämlikhet påverkar människors utsatthet ökat.

I projektet kommer vi att kartlägga utsatthetens rumsliga dimensioner med hjälp av delvis nya metoder. För att I registerdata identifiera livsbanor som är förknippade med utsatthet kommer vi att använda latent klassanalys. Detta innebär att vi hittar klasser med livslopp som liknar varandra och som kan ge en bättre bild av rumslig segregation än tidigare. Den rumsliga sorteringen av utsatta individer kommer sedan att analyseras med hjälp av individualiserade grannskap, en metod där en kan undersöka skräddarsydda grannskap för varje individ, som kan varieras i skala efter vad en analyserar och som kan vara sammansatta av flera variabler.