Forskningsprojekt Samhälleliga respektive klimatrelaterade orsaker till hungersnöd i Europa under tidigmodern tid
Vilka faktorer påverkade risken för livsmedelsbrist och svält i tidigmoderna Europa (cirka 1500–1800)? Vilken betydelse hade klimatförhållanden och vilken betydelse hade samhälleliga förhållanden? Genom att kombinera källor och metoder från historievetenskap och naturgeografi kastar detta projekt nytt ljus över frågan.
Projektet "Samhälleliga respektive klimatrelaterade orsaker till hungersnöd i Europa under tidigmodern tid (cirka 1500–1800)" syftar till att undersöka vilka faktorer som gjorde samhällen i norra Europa, från 1500-talet till 1700-talet, mer eller mindre känsliga för hungersnöd.
Huvudfrågeställningen är i vilken utsträckning som svält berodde på missväxt orsakad av oförmånliga klimatförhållanden respektive på politiska och sociala faktorer. Vidare studeras det hur sambandet såg ut mellan de klimatrelaterade och socio-politiska orsakerna till livsmedelsbrist eller svält. Dessa överlappande frågor undersöks systematiskt med hjälp av både traditionella historiska data från skriftliga källor (såsom spannmålspriser och tiondelängder) och utifrån naturvetenskapliga klimathistoriska data (såsom trädringsserier) i en rad olika delstudier (artiklar).
Projektbeskrivning
Projektet är det första som använder källor och metoder från både historievetenskap och naturgeografi i kombination, på ett integrerat sätt, på en större geografisk skala för att besvara historiska frågeställningar om tillgången på livsmedel och risken för hungersnöd. Genom att använda kvalitativa metoder tillsammans med statistiska modeller undersöks vilken roll direkta och indirekta klimateffekter på skördarna respektive socio-politiska och socio-ekonomiska förhållanden hade för att skapa risk för hungersnöd i ett antal olika områden i norra Europa.
Tidigare har såväl forskningen om klimatpåverkan på försörjningsvillkoren i Europa förr i tiden som forskningen om orsakerna bakom svält mestadels varit fragmenterad mellan skilda forskningstraditioner inom humaniora och samhällsvetenskap respektive naturvetenskaperna. Detta projekt överbrygger skillnaderna mellan vetenskapstraditionerna.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Fredrik Charpentier Ljungqvist
Professor i historia, särskilt historisk geografi
Andrea Seim
Doctor
Medlemmar
Gudrun Brattström
Docent, Emeritus
Ulf Büntgen
Professor
Jan Esper
Professor
Heli Huhtamaa
Professor
Lotta Leijonhufvud
Doktor
Jürg Luterbacher
Professor, Director of Science and Innovation
Publikationer
Mer om projektet
Förutom publicerade vetenskapliga artiklar har projektet flera gånger omnämnts i dagspress och populärvetenskapliga sammanhang.
Historisk klimatforskning kan hindra framtida svältkatastrofer, intervju i Extrakt, 2020-09-18
Fredrik avslöjar hur människan påverkats av historiska klimatförändringar, intervju i Forskarliv, Sveriges Radio P1, 2021-04-20
"Allt du velat veta" om klimathistoria, Podcastavsnitt med Fredrik Charpentier Ljungqvist
Lilla istiden sträckte sig in på 1800-talet, Populär Historia 9 (2021)
Forskaren som är både historiker och naturgeograf, intervju i Curie, 2021-02-01
”Tusen år av regn, torka, snö och vulkanutbrott”, artikel av Fredrik Charpentier Ljungqvist i Svenska Dagbladet, 2022-06-07
”Passivitet bakom svälten på Afrikas horn”, artikel av Fredrik Charpentier Ljungqvist i Svenska Dagbladet, 2022-08-12
”Fred är bästa vapnet mot hunger”, artikel av Fredrik Charpentier Ljungqvist i Kvartal, 2022-09-15
”Så här torrt har det inte varit sedan 1540”, artikel av Fredrik Charpentier Ljungqvist i Svenska Dagbladet, 2022-09-16
”Dyr mat är en historisk grund för social oro”, artikel av Fredrik Charpentier Ljungqvist i Svenska Dagbladet, 2022-10-26
”Missväxt och hungersnöd i Europa”, föreläsning av Fredrik Charpentier Ljungqvist i Axess TV (46 minuter), 2022-11-30