Forskningsprojekt Sannfärdig berättelse? Barnens roller och röster under trolldomprocesserna i Ångermanland 1674–75
Projektet syftar till att kartlägga och kontextualisera vad som i två olika historiska källor sägs om barnens roll i trolldomsprocesserna i Ångermanland 1674–75, där drygt 60 personer dömdes till döden.
De samtida rannsakningsprotokollen återger barnens repliker i förhör och vittnesmål, och Jöns Hornaeus Sannfärdig berättelse (1740; 1771) skildrar i upplysningstidspräglade förklaringar till ”det stora trolldomsoväsendet” det sena 1600-talets barnkultur. Projektet undersöker detta speciella fokus på barnen, samtidigt som det inflytande som Hornaeus berättelse – i sig en tidig minnesskrift – haft på senare tiders minneskultur och skönlitteratur utforskas och diskuteras. Det genomförs på deltid under 2024 och redovisas i form av en litteraturhistoriskt inriktad artikel.
Projektbeskrivning
Rannsakningsprotokollen berättar tillsammans med Hornaeus skrift om barnens vardagsliv och livsomständigheter under 1670-talet. Det är i stor utsträckning Hornaeus upplysnings- och förnuftspräglade skildringar som genererat senare tiders berättelser, inte minst inom vår tids barnlitteratur. Ur ett litteraturhistoriskt perspektiv blir det extra intressant att det bevarade materialet tematiserar just läsning och alldeles särskilt barns läsning, genom vad Hornaeus berättar om kyrkans läsundervisning och ett slags skuggteater i ”Änglakammaren”, där äldre ungdomar undervisade yngre barn. Därtill visar protokollen från förhören med barnen att de berättar att man i Blåkulla ofta ägnade sig åt just läsning, men då ofta baklänges och under djävulens ledning. Kyrkans alfabetiseringskampanj tycks i Hornaeus berättelse därför nå ända till Blåkulla, där den speglas och förvrängs. Med utgångspunkt i dessa historiska källor undersöker projektet hur barnkulturen i slutet av 1600-talet gestaltats i senare århundradens minneskultur och skönlitteratur.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Helena Bodin
Professor
Mer om projektet
Projektet bygger på mitt mångåriga intresse för barnens roll i trolldomsprocesserna, särskilt i Ångermanland. Det har lett till flera forskningspresentationer och föredrag (bland annat på Hola folkhögskola där Häxmuseet ligger), recensioner och artiklar i tidskriften Signum, samt en podd i Anekdot. Hösten 2024 ges kvällskursen Häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur (7,5 hp) på Stockholms universitet.
Länkar
Helena Bodin gäst i Bildningspodden om Häxprocesserna
Häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur