Urval

För datainsamlingen valdes två skolor i Stockholmsområdet. Skola A ligger i innerstaden medan Skola B ligger i närförort. Totalt 19 skolklasser och 545 elever fördelade över dessa två skolor ingick i urvalet.
Målsmans samtycke för alla tre delar av studien inhämtades via utskick per post, telefonintervju eller sms. Totalt gav målsmän för 455 elever (83%) sitt samtycke för elevens deltagande i studien (9 % svarade nej och 7 % gav ej något svar). Detta gäller enkätdelen - samtycket var något lägre för stressmätningar och intervjuer.

I klassrummet fick eleverna själva ta ställning till sitt deltagande i studien. Av de 455 elever som hade målsmans samtycke valde 413 (91%) att delta i studien (2 % svarade nej och 7 % var frånvarande).
De 413 elever som valde att delta i enkätdelen fick vidare ta ställning till om de ville vara med i stressmätningen och/eller intervjuerna (förutsatt att de hade samtycke från målsman).
Totalt lämnade 251 elever in salivprover för båda dagarna. Två skolklasser valdes ut till intervjudelen. För den ena skolklassen deltog 81 % av eleverna i intervjuerna och i den andra skolklassen var deltagandet 77 %.

Datainsamlingen

Urvalet för datamaterialet inkluderar elever i 19 skolklasser (årskurs 8 och 9) fördelad över två skolor i Stockholmsområdet (n=545). Förberedelserna inför datainsamlingen påbörjades redan under våren 2009, t.ex. med att söka etiktillstånd och kontakta de deltagande skolorna.

Efter att ha samtalat med alla klasslärare tog datainsamlingen sin början i mars 2010. Alla 19 skolklasser besöktes av forskargruppen under mars månad. Dessa besök ägde företrädesvis rum under s.k. mentorstimmar. Eleverna blev först och främst informerade om studiens innehåll och syfte. De som valde att delta (och som hade målsmans samtycke) fick fylla i elevenkäten under lektionstimmen.
Med enkäten följde en samtyckesblankett för stressmätningar och/eller intervjuer. De elever som valde att delta i stressmätningen fick med sig provdagböcker och provrör för saliv samt ett informationsblad med kontaktuppgifter. Stressmätningarna pågick från mars till och med april 2010.

I april 2010 besökte forskargruppen de två skolklasserna som hade högst andel elever (och målsmän) som samtyckt till deltagandet i intervjuerna. Vid besöket informerades eleverna en ytterligare gång om syfte och de fick sedan boka in sina individuella intervjuer. Intervjuerna pågick från april till och med början av juni 2010.

Enkäter

Elevenkäten består av frågor rörande skolmiljö, sociala relationer, stress och hälsa. Vi delade även ut en föräldraenkät med frågor om utbildning, yrke och boende.

Enkäten till eleverna innehöll frågor kring bl.a. skolarbete, sociala relationer, stress och hälsa. Totalt fick vi svar från 413 elever. Deltagandet var något högre i skola A, bland flickor och i åk 8.
Här kan du se några av resultaten från enkäten, presenterade på gruppnivå (dvs. inga enskilda personer kan identifieras). Bland de resultat som redovisas finns t.ex. frågor om hälsa, skolarbete och stress.

Bearbetning
I maj 2010 påbörjades arbetet med att stansa svaren från elevenkäterna in i datafiler och att transkribera (dvs. skriva ner) alla intervjuer. Gällande salivproverna var analysen av dessa färdig under hösten 2011.

Stressmätningar

Ur salivprover är det möjligt att mäta t.ex. kortisol och amylas. Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormoner och vanligen finns en koppling mellan höga kortisolnivåer och stress. Amylas är ett enzym och nivåerna av amylas förändras också vid stress. Nivåerna av både kortisol och amylas varierar naturligt under dagen.

Hur mäts stress?

När en person känner sig stressad sätts olika typer av processer igång. Utöver att stress kan förändra hur en person uppfattar olika saker sätter stress också igång olika kroppsliga reaktioner. Exakt vad som händer hänger samman med om det är en akut här-och-nu känsla av stress eller om någon känt sig stressad under en lång tid. Kroppens sätt att reagera i samband med stress kan mätas på olika sätt, till exempel genom salivprover. De elever som deltog i stressmätningar fick lämna salivprover under två skoldagar. Dessa salivprover samlades in för att kunna koppla samman kroppsliga reaktioner med skolrelaterad stress och hälsa.

Ur salivprover är det möjligt att mäta t.ex. kortisol och amylas. Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormoner och vanligen finns en koppling mellan höga kortisolnivåer och stress. Amylas är ett enzym och nivåerna av amylas förändras också vid stress. Nivåerna av både kortisol och amylas varierar naturligt under dagen. Det gör att mätningar behöver göras flera gånger under en och samma dag för att få tillförlitliga resultat.

Insamling av prover

Totalt var det 353 elever som samtyckte till att delta i stressmätningarna. Alla dessa elever fick instruktioner för hur stressmätningarna skulle genomföras. De fick också med sig plaströr att lämna salivprov i och stressdagböcker. Stressdagböckerna är särskilt utformade för att samla in information om sådant som kan påverka nivåerna av kortisol och amylas i saliv och alltså är viktigt att känna till för att kunna dra riktiga slutsatser av en individs värden.

Alla elever som deltog i stressmätningarna ombads att lämna salivprover vid fem olika tillfällen per dag (direkt när de vaknade, 30 min efter att de vaknat, 60 minuter efter att de vaknat, när de kom till skolan på morgonen samt kl. 20.00) under två skoldagar. I stressdagböckerna ombads eleverna bland annat att skriva ner vad klockan var när ett salivprov lämnades.
Merparten av salivproverna samlades in under mars-april 2010. Totalt lämnade 272 elever in salivprover under en dag medan 255 elever lämnade in provrör för båda dagarna.

Kortisolkurva

Figuren här under ger en bild av hur salivkortisolutsöndringen såg ut bland den grupp elever som deltog i stressmätningarna under en dag.  Utsöndringen av salivkortisol varierar naturligt över dagen med högre nivåer på morgonen som sedan sjunker framåt kvällen. I enlighet med vad som kan förväntas i en grupp av friska ungdomar visar figuren inledningsvis låga nivåer som sedan ökar under den första halvtimmen efter uppvaknandet på morgonen och sedan minskar under dagen och når låga nivåer på kvällen. Som helhet ser variationen i salivkortisol under en vanlig skoldag alltså ut så som den vanligen gör hos friska personer.

Planerade och pågående studier

Just nu fokuserar vi på att undersöka salivkortisol vilket gör att analyserna av amylas får vänta lite. När det gäller salivkortisol håller vi på att undersöka om det finns variationer i salivkortisolutsöndring under en vanlig skoldag bland flickor och pojkar om man tar hänsyn till olika faktorer som kan hänga samman med kortisolnivåer, som t ex den tid när ett salivprov lämnats. Tidigare studier har ju visat att nivåerna av salivkortisol varierar över en dag. Nu undersöker vi också om nivåerna av salivkortisol hos ungdomar varierar mellan två olika skoldagar. Vi håller också på att undersöka i vilken grad variationer i utsöndring av salivkortisol under en skoldag hänger samman med upplevelser av stress och hälsa. Eftersom det finns förhållandevis få studier av salivkortisolutsöndring hos ungdomar är de här studierna viktiga för att klargöra hur salivkortisolutsöndringen kan variera bland friska skolungdomar. Men de här studierna förväntas också klargöra om salivkortisol hänger samman med upplevd stress i och utanför skolan och därmed hjälpa oss att förstå om och hur upplevelsen av stress lämnar kroppsliga spår hos friska skolungdomar.

Intervjuer

I några skolklasser ville vi att fördjupa kunskapen om sociala relationer i skolan, ur elevernas perspektiv. Syftet med intervjuerna var att undersöka det sociala livet i en skolklass för att ta reda på hur det kan hänga samman med elevernas hälsa, stress och välbefinnande. Fokus låg därmed på skolklassen som helhet. Vi ville också undersöka elevers syn på stress och vilka aspekter av livet i skolan som elever själva ansåg orsaka stress samt hur man försökte hantera stressen.

Deltagande

Totalt samtyckte 333 elever till att deltaga i (individuella) intervjuer. Eftersom syftet med intervjuerna var studera två skolklasser i detalj, valdes de två skolklasser med högst andel elever som samtyckte till deltagande. I den ena skolklassen deltog 25 elever (av totalt 31; 80,6 %) och i den andra skolklassen deltog 24 elever (av totalt 31; 77,4 %) i intervjuundersökningen.
Intervjuerna genomfördes under skoltid med de elever som vill delta och som också fått målsmans godkännande att delta. De flesta intervjuerna gjordes i april och maj 2010. Intervjuerna tog i genomsnitt ca 50 minuter. De baserades på en intervjuguide uppdelad i två olika teman: sociala relationer i skolklassen och skolrelaterad stress.

Pågående studier

Vi har nyligen avslutat två studier som bygger på intervjuerna. Alla citat och alla situationer som beskrivs i intervjuerna har anonymiserats för att ingen elev ska kunna identifieras.
Dessa två studier är nu inskickade till vetenskapliga tidskrifter. Den första studien handlar om olika typer av popularitet i skolklassen och vad popularitet betyder för elever. Den andra studien handlar om stress i skolan och hur detta uppfattas av eleverna själva.
Framöver kommer vi använda intervjuerna för att studera t.ex. vänskapsrelationer.

Några citat från intervjuerna om stress

Stress som för mycket att göra
”Det är ofta det att man bokar in alldeles för många saker, så känner man att för varje sak man gör att det kommer inte gå ihop i slutändan, det är då det blir stressigt.”

Stress som brist på tid
”Det är inte så här att jag springer runt och är, att jag springer runt och har jättebråttom hela tiden, utan man faller in i nån sorts rytm att man pluggar, äter, gör nån sorts fritidsgrej och sover, men det blir liksom inte riktigt att man hinner med att ha så roligt och tänka på nåt annat än skolan. Det blir liksom att man blir väldigt koncentrerad på skolan hela tiden… På helgerna också. Och man tänker att nu måste jag få det här gjort och det här gjort så jag kan få ledigt sen, men det blir ju inte så utan då kommer nya saker och man ja… Det känns som ingenting blir färdigt liksom.”

Känslor/reaktioner kopplade till stress
”Man är stirrig och jag brukar faktiskt få ont i huvudet när jag blir stressad. Det är som ett band, du vet, runt huvudet, som trycker, jätteont.”

”Man mår dåligt, brist på tid. Depression. Mycket saker som man kanske inte vill göra. /…/ Jag blir oftast väldigt irriterad och när jag är stressad när jag har mycket att göra, om det är dåliga saker, ganska mycket skolarbete som jag inte vill göra… Alltså, jag mår väldigt dåligt psykiskt, det trycker ner mig väldigt mycket och jag känner mig kanske mer stressad än vad jag behöver.”

Stress från klasskamraterna
”Om nån säger i korridoren ’vad har vi för läxor’ och ’vi har fysikprov på fredag’ och då kan jag känna oj, har de pluggat så mycket och oj, jag har inte ens börjat läsa. Det är som en anda som ligger i luften. Det känns som en stress-sak. Och alla jobbar ju olika och liksom kanske nån gång har man  varit sjuk och jag hinner inte ta igen det här. /…/ Och de frågar, ’ah shit har du pluggat nu till fysikprovet?’ Och det kan jag bli jättestressad av. ’Ah, tyst, jag ska läsa, jag har liksom inte hunnit.’ Det är det här, stress, ’åh jag måste plugga’ liksom. […] Så det är liksom som en anda som är över mig hela tiden. Alla pratar så mycket om skolarbetet hela tiden.”

Betygsstress
”Det är ändå så att alla skulle satsa på MVG, inte riktigt alla, men alla vill ha åtminstone ett VG, G är inte acceptabelt. Det är så i vår klass, nästan. /…/ Den här normen, det är lite så här att G, om man har G ska man förbättra. Man ska inte nöja sig med ett G. /…/ Man ska satsa så högt det går. Det är nog normen. Man ska komma över det vanliga liksom.