Forskningsprojekt Social ojämlikhet och legitimitetsuppfattningar gentemot globalt klimatsamarbete

Om medborgare inte stödjer klimatsamarbetet inom ramen för globala institutioner som exempelvis FN och EU eller andra typer av gränsöverskridande samarbetsforum har globala institutioner svårt att få regeringar att samarbeta och att säkerställa att gemensamma regler och normer implementeras och efterföljs. I avsaknad av stöd för det globala klimatsamarbetet finns en överhängande risk att klimatrisker för människor och ekosystem istället möts med otillräckliga lokala eller nationella lösningar, eller inte alls.

Detta projekt är utformat för att undersöka vad som förklarar människors olika legitimitetsuppfattningar gentemot det globala klimatsamarbetet och dess institutioner. Projektet kommer att främja kunskapen om hur legitimitetsuppfattningar formas på individnivå genom att fokusera på en faktor som hitintills fått mycket begränsat utrymme: social ojämlikhet. Social ojämlikhet är inom detta projekt definierad som inkomstojämlikhet mellan och inom sociala grupper, vilken kännetecknas av maktasymmetrier som faktorer såsom kön och etnicitet kan förstärka. 

För att se om det stämmer att den upplevda legitimiteten av klimatsamarbetet är svagare inom vissa grupper ska projektet samköra uppgifter från olika databaser i runt 60 länder sedan kalla krigets slut. Projektet ska också utföra egna enkäter i fyra länder för att testa om en förändring av klimatarbetets inriktning kan få de internationella institutionerna att uppfattas som mer legitima. Resultaten kommer att bidra till en ökad förståelse för hur en politik för minskad social ojämlikhet samtidigt kan påverka legitimitetsuppfattningar i relation till globalt klimatsamarbete och därmed möjliggöra ett mer demokratiskt och effektivt genomförande av 2030 agendan.