Forskningsprojekt Sociala skillnader i hälsa och arbetsmarknadstillhörighet bland äldre
Sociala skillnader i hälsa och arbetsmarknadstillhörighet bland äldre. Betydelsen av barndomsfaktorer samt psykosocialt och fysiskt belastande arbetsmiljöer mätta över ett helt arbetsliv.
Studiens syfte är att undersöka betydelsen av exponering för ogynnsam psykosocial och fysisk belastning i arbetet, och kombinationer av dessa, över ett helt arbetsliv för risken att drabbas av långtidssjukskrivning, arbetslöshet och förtidspension under senare delen av arbetslivet.
Projektbeskrivning
Sammanfattande projektbeskrivning
En stor andel av den svenska arbetskraften avslutar sitt arbetsliv i förtid på grund av hälsoproblem. Det har påvisats stora socioekonomiska skillnader i arbetskraftsdeltagande vid alla åldra men det blir särskilt påtagligt då ålder för pension närmar sig. Det är oklart hur stor del av tidigt utträde från arbetslivet som kan hänföras till ogynnsamma arbetsmiljöer och till andra livsfaktorer. Riskfaktorer för ohälsa relaterat till arbetslivet kan ackumulera över ett helt arbetsliv. För att bättre förstå betydelsen av hur socioekonomiska skillnader i samband mellan arbetsrelaterade faktorer och hälsa utvecklas över ett arbetsliv behövs information om arbetsmiljöfaktorer och arbetsmarknadstillhörighet insamlade över tid. Antalet personer med nybeviljad förtidspension har minskat dramatiskt under det senare decenniet. Det finns skäl att tro att en stor andel istället befinner sig i andra system, såsom långa sjukskrivningar eller arbetslöshet. Vår avsikt i denna studie är att skatta storleken av utslagning från arbetslivet med hjälp av information om förtidspension, långtidssjukskrivning samt långtidsarbetslöshet i slutet av arbetslivet och den socioekonomiska fördelningen av dessa utfall.
Vi avser att undersöka samband mellan långtids exponering från ogynnsamma arbetsmiljöer i form av fysisk och psykosocial belastning i arbetet och tidig avgång från arbetslivet. Vi anlägger ett livsloppsperspektiv där vi dessutom tar hänsyn till riskfaktorer för ohälsa som etablerats tidigt i livet, fysisk och psykisk ohälsa.
I denna studie följs två kohorter födda runt 1950 fram till och med ålderspension vid 65-67 års ålder. Den första kohorten består av ca 50 000 män födda 1949-51 med information från mönstringsundersökningen vid 18 års ålder gällande kognitiv och fysisk kapacitet, eventuell sjuklighet, social förhållanden, samt levnadsvanor. Den andra kohorten består av ca 20 000 kvinnor och män födda 1948 respektive 1953 som deltog i en skolundersökning vid 13 års ålder där de testades med avseende på kognitiv kapacitet samt besvarade enkäter om förhållanden i skolan och på fritiden. För samtliga inhämtades senare registerbaserad information om arbetsmarknadsposition, yrkestillhörighet, sjukhusvård, sjukskrivning och förtidspension fram till och med tid för pension. Information om yrke inhämtas från folk- och bostadsräkningarna vart femte år mellan 1970-1990 samt från registerbaserad yrkesinformation samtliga år från 2003 och framåt. Baserat på information om yrke kan belastande arbetsmiljöer över en stor del av livet identifieras med hjälp av yrke-exponeringsmatriser.
Studien syfte
Studiens syfte är att undersöka betydelsen av exponering för ogynnsam psykosocial och fysisk belastning i arbetet, och kombinationer av dessa, över ett helt arbetsliv för risken att drabbas av långtidssjukskrivning, arbetslöshet och förtidspension under senare delen av arbetslivet. I analyserna beaktas skillnader i kognitiv och fysisk kapacitet samt tidigare sjuklighet.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Medlemmar
Bo Melin
Professor, Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Daniel Falkstedt
Docent i folkhälsovetenskap, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Katarina Kjellberg
Anknuten till Forskning, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Theo Bodin
Biträdande lektor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet