Vårt treåriga projekt syftar till att undersöka, kvantifiera och förklara geografiska skillnader mellan olika delar av Europa i graden av livsmedelsstress från 1500-talet till 1800-talet.

Projektet analyserar ett stort antal serier av skördedata och spannmålspriser med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och ekonometriska metoder i kombination med traditionell historisk källkritik. Först kommer vi att studera sambandet mellan förändringar i spannmålsskördar och spannmålspriser och hur detta samband förändrades över tid, mellan områden och mellan olika spannmålstyper. Det gör det möjligt för oss att både pröva hur väl spannmålspriser kan brukas som en indikator för livsmedelstillgång och att nå ny kunskap om graden av försörjningsstress. Därefter kommer vi att undersöka den relativa betydelsen av sådana faktorer som människan styrde över (såsom handelshinder vid politiska gränser) jämfört med naturgivna yttre förutsättningar (såsom geografiska faktorer som närheten till kust) för graden av livsmedelsstress genom att analysera en stor samling årliga och månatliga serier av spannmålspriser. Spannmålspriser är den enda tillgängliga indikatorn på försörjningsläget som tillåter storskaliga jämförelser av graden av försörjningsstress mellan olika platser och över tid. Vårt tvärvetenskapliga arbetssätt, som utnyttjar skördedata och spannmålspriser för att undersöka livsmedelssäkerhet genom bland annat geostatistiska analyser, är centralt för projektet. Det främjas av att projektgruppen består av en historiker, en geograf, en ekonomhistoriker och en statistiker. Projektet är uppdelat i sex separata, men överlappande, delar som var och en kommer utmynna i en vetenskaplig artikel.