Forskningsprojekt Stökiga pojkar? Offentliga och lokala narrativer om pojkars normbrott i skolan
En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.
En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manliga eleven skapas i olika sammanhang, inte minst för att kasta ljus över risken för ett könssegregerat utbildningssystem och specifika elevgruppers skolmisslyckanden.
Ordning och reda i skolan, och därmed rollen som den ordningsstörande eleven, har de senaste åren blivit föremål för skolpolitisk debatt. Det finns också en lång tradition av forskning som riktat uppmärksamhet mot regelöverträdelser i skolan, i synnerhet med fokus på pojkar.
Normbrottet har då ofta förklarats med en teori med pojkars investering i en informell kamratkultur eller med att normerande maskulinitet och att uppträda som "populär" eller "cool" pojke hamnar i motsättning till flit och studieambition. Dessa perspektiv har varit fruktbara för förståelsen av kön och studieframgång men samtidigt har de mött kritik för att de teoretiskt inte utmanar utan befäster genusstereotypier.
Det finns därför anledning att undersöka hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang, inte minst för att kasta ljus över risken för ett könssegregerat utbildningssystem och specifika elevgruppers skolmisslyckanden.
Projektbeskrivning
Detta är ett forskningsprojekt om hur positionen som den ordningsstörande unge mannen konstrueras narrativt av elever, lärare och i skolpolitisk debatt, och vad det kan få för konsekvenser för några unga mäns skolgång.
Projektets första syfte är att undersöka hur positionen som den ordningsstörande pojken skapas genom lokala narrativer i elevers berättelser om sin skolhistoria och i lärares samtal om pojkar och ordningsbrott. Det är vidare studiens utgångspunkt att konstruktionen av den normbrytande manlige eleven ska förstås ur ett vidare perspektiv än det strikt lokala; att skolan är del av det samhälle den verkar i.
Projektets andra syfte är därför att undersöka vad som skapas som problematiska maskulina elevpositioner i dominerande offentlig diskurs avgränsat till skolpolitisk debatt, i medietexter 2006-2010. Projektet handlar därmed om att undersöka hur den normbrytande manlige eleven skapas i offentlig debatt och hur dominerande föreställningar sammanflätas med lokala berättelser från lärare och elever.
Projektets första del består i 30 semistrukturerade intervjuer med elever som går sitt sista år på gymnasiet. Eftersom ämnet för studien är maskulinitet och normbrott kommer en större del (20) av informanterna vara unga män, men bland de intervjuade kommer också (10) kvinnor att ingå. Ämnet pojkars normbrott innefattar ur projektets perspektiv ett intresse också för flickors förhandlingar av kön och deras uppfattningar om den normbrytande pojken i skolan. Elevintervjuerna fokuserar frågor som kön, studieframgång och pojkars normbrott samt minnen av normbrottets betydelse under elevens hela utbildningshistoria. Elever med olika utbildningserfarenhet bjuds in i studien och de får själva definiera sin roll i skolan. Därutöver genomförs semistrukturerade gruppintervjuer med tre lärarlag med fokus på samma frågor som i elevintervjuerna, i syfte att fånga lärares röster och kollegiala interaktion, vilket bidrar med förståelse för elevernas berättelse.
Projektets andra del består i en diskursanalys av ett omfattande textmaterial från kvälls-, och dagspressen. Projektet riktar här fokus mot dominerande föreställningar om den ordningsstörande eleven i skolpolitisk debatt. Utgångspunkten för analysen av materialet handlar om att problematisera kategoriserieringar om kön och normbrytande elever; att studera hur dessa kategorier skapas i skolpolitisk debatt, och att jämföra de föreställningar som dominerar i pressen med berättelserna om den ordningsstörande eleven från skolvardagen.
Resultatet från studien förväntas vara betydelsefullt för pedagogisk och specialpedagogisk forskning om pojkars måluppfyllelse och skolmisslyckanden och för att förstå varför unga män kan komma att använda de handlingar som i skolmiljön beskrivs som normbrytande och i strid med undervisningens syften.
Vidare har resultaten betydelse för forskning om genus och språk och förståelsen av hur maskulinitet och motstånd konstrueras narrativt. Studien kommer också att generera ny kunskap, användbar för studenter vid lärarutbildning och yrkesverksamma lärare, för att hantera de flagranta regelbrott som de kan stöta på i sitt yrke.
Därtill vill projektet ge ett bidrag till den grupp människor som genomgått sin utbildning i den tilldelade / intagna rollen som "stökiga" och "ordningsstörande" elever.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Rickard Jonsson
Professor
