Forskningsprojekt Stadens kåkar: Nödlösningar i Stockholms bostadsfråga 1840-1950
Stads- och Kommunhistoriska Institutet driver ett projekt under tiden 2023 – 2025 om stadens tidiga roll som välfärdsutövare och påverkan av detta på den nationella bostadspolitiken. Bland det historiska källmaterial som kommer att granskas är kommuntryck, rotemansarkivet samt dagstidningar.
I projektet undersöks Stockholms stads upprättande av nödbostäder under fem perioder under två sekel. Vilka grupper var nödbostäderna tänkta för, och vilka kom att bo där? Och hur förstod staden sig som en välfärdsutövare, och hur förändrades detta över tid?
Projektbeskrivning
Projektet Stadens kåkar: nödlösningar i Stockholms bostadsfråga cirka 1840–1950 behandlar de nödbostäder, härbärgen och asyler som staden, ofta motvilligt, kom att uppföra i egen regi från 1840-talet fram till 1940-talets slut. Genom historiska nedslag under fem perioder då bostadsbristen upplevdes som särskilt akut undersöks stadens svar på ett återkommande problem. Det tycks som om nödlösningarna för varje gång blev mer permanenta i takt med att stadens syn på sig själv som välfärdsutövare och fastighetsägare förändrades. De läxor som staden gjorde från är därför av intresse och undersöks i projektet. Vid vilka tillfällen valde staden att ordna bostäder i egen regi istället för att förlita sig på privata aktörer, som vinstdrivande, filantropiska eller kooperativa projekt?
Utöver stadens tidiga roll som välfärdsutövare och påverkan av detta på den nationella bostadspolitiken, undersöks även nödbostäderna som ett medel för social kontroll och disciplinering men även som något som ständigt omförhandlades. Hur valdes de boende ut, vilka krav ställdes på dem och hur agerade de själva för att påverka sin situation? För vilka grupper ordnades nödbostäder och vilka kom att bo där?
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Heiko Droste
Professor
Hannes Rolf
Postdok
