Forskningsprojekt Stressorer, stress och hälsobesvär bland flickor och pojkar under adolescensen
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen av upplevd stress och stressrelaterade besvär hos flickor och pojkar under adolescensen.
Adolescensen är en livsfas som utmärks av stora fysiska, psykiska och sociala förändringar och utmaningar. I linje med detta rapporterar en hög andel ungdomar stress och stressrelaterade hälsobesvär, och flickor i högre grad än pojkar.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen av upplevd stress och stressrelaterade besvär hos flickor och pojkar under adolescensen.
Projektet består av två delar
I den första delen använder vi storskaliga datamaterial (representativa för Sverige och Stockholm) och strävar mot en ökad förståelse genom att placera flickor och pojkar i den sociala strukturen, dvs. genom att samtidigt ta andra stratifieringsdimensioner i beaktande. Dessa är föräldrars utbildningsnivå, social klass, familjens inkomst, födelseland och familjestruktur. Syftet är att analysera könsskillnadens förekomst och storlek inom dessa sociala grupperingar, men också att lyfta fram heterogeniteten och analysera stratifieringsdimensionernas koppling till stress inom gruppen flickor respektive pojkar.
Projektbeskrivning
Adolescensen är en livsfas som utmärks av stora fysiska, psykiska och sociala förändringar och utmaningar. I linje med detta rapporterar en hög andel ungdomar stress och stressrelaterade hälsobesvär. Det finns dock skillnader mellan grupper av ungdomar, inte minst mellan flickor och pojkar. En ökad förståelse av orsaker till stress och hälsobesvär, och inte minst av könsskillnaden i sådana besvär, är av stor vikt.
Med hälsoojämlikhet avses hälsoskillnader som är kopplade till olika stratifieringsdimensioner, dvs. till hur samhället är uppbyggt och fungerar. Det handlar om sambandet mellan människors hälsa och deras position i samhällsstrukturen, eller deras position i de sociala hierarkier runt vilka samhället är uppbyggt. Det kan t.ex. gälla hälsoskillnader baserade på social klass, social status, utbildning, inkomst eller födelseland.
Förekomsten av hälsoojämlikhet bland ungdomar i Sverige är en komplicerad fråga – svaret beror både på vilka åldrar, vilken aspekt av samhällsstrukturen och vilken typ av ohälsa som avses. Det är tydligt att sociala skillnader finns i vissa hälsoutfall och inte i andra. Socioekonomiska skillnader, t.ex. efter familjens klassposition och/eller föräldrars utbildning, finns i bl.a. allvarliga former av psykisk ohälsa. I lättare fomer av psykisk ohälsa, såsom upplevd nedstämdhet och stressrelaterade somatiska besvär – en typ av ohälsa som är speciellt vanlig under adolescensen - är de dock små eller obefintliga. Denna avsaknad av hälsoojämlikhet under ungdomstiden i lättare former av psykiska och somatiska besvär återfinns i en rad olika länder/studier. West och Sweeting (2004) har tolkat frånvaron som att influenser kopplade till just ungdomstiden (i skola, kamratgrupp och ungdomskultur) kan ”skära igenom” inflytandet av familjens socioekonomiska position. Det har dock anförts att det finns en brist på studier som tar hänsyn till fler stratifieringsdimensioner samtidigt. Det finns också en brist på studier med god information om både familjens socio-ekonomiska position och om ungas upplevda hälsobesvär.
När det gäller kön som grund för ojämlikhet är bilden istället tydlig vad gäller närvaron av skillnader. Flickor rapporterar i högre grad än pojkar psykiska och somatiska besvär. För en ökad förståelse av ohälsa under uppväxttiden är det fruktbart att fokusera på skillnaden mellan flickor och pojkar. Att till exempel undersöka om skillnaden mellan flickor och pojkar är generell eller varierar mellan kontexter kan öka förståelsen av orsaker till könsskillnader. Ur ett intersektionellt perspektiv är det lika viktigt att lyfta fram den variation i ohälsa som finns inom gruppen flickor och pojkar för att försöka förstå orsaker till ohälsa hos båda könen.
Projektets övergripande syfte
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen av upplevd stress och stressrelaterade besvär hos flickor och pojkar under adolescensen. Vi avser att sträva mot en ökad förståelse genom att placera flickor och pojkar i den sociala strukturen, dvs. genom att samtidigt ta andra stratifieringsdimensioner i beaktande. Syftet är också att lyfta fram heterogeniteten och analysera stratifieringsdimensionernas koppling till stress inom grupperna flickor respektive pojkar. Dessutom kommer flickor och pojkar att placeras inom sociala kontexter som skiljer sig avseende graden av könsrollsskillnader i sig, dvs. föräldrarnas könsrollsmönster, för att se om könsskillnaderna i ohälsa är mindre i familjer där föräldrarna är mer jämställda. Slutligen, för att ytterligare öka förståelsen i de fall skillnader återfinns, kommer vi att undersöka huruvida ett antal väl kända stressorer och copingresurser kan bidra till förklaringen. De potentiella stressorer och copingresurser som kommer att fokuseras är kopplade till skolan som arbetsmiljö (t.ex. höga krav, beslutsutrymme, lärarstöd), skolan som social arena (t.ex. vänskap, statusposition, mobbning) och familjesituation (t.ex. föräldrarelationer).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Viveca Östberg
Professor
Medlemmar
Ylva Brännström Almquist
Professor
Sara Brolin Låftman
Studierektor/universitetslektor
Anders Hjern
Gästforskare
Petra Lindfors
Professor
Bitte Modin
Professor
