Forskningsprojekt Studiefinansiering, levnadsförhållanden och deltagande i högre utbildning

Studiefinansieringssystemet fördelar kostnaderna för högre studier, inklusive kursavgifter och levnadsomkostnader, mellan de studerande, deras familjer och staten. Studiefinansieringssystemens utformning varierar påtagligt mellan länder, men kunskapen om i vad mån de inverkar på deltagande i högre studier, de studerandes levnadsförhållanden och deras studieresultat är begränsad. Samtidigt är studiefinansieringssystemet omdebatterat, och frågan om graden av effektivitet och likvärdighet hos olika finansieringssystem har rests. Detta gäller särskilt med avseende på studerande från familjer med låg inkomst. Detta analyseras här med hjälp av nya jämförbara uppgifter om hur enskilda länder utformat finansieringssystemens olika komponenter, d.v.s. bidrag, lån och kursavgifter (Student Support and Fees Dataset). Frågor som analyseras är t.ex. i vad mån finansieringssystemet är relaterat till de studerandes ekonomiska situation, och till arbete under studietiden.

Vi analyserar dessa data med kvantitativa metoder som tillåter en kombination av information på individ- och landsnivå, men också över tid. Analyserna avser perioden 2010 till 2022 och 32 länder. Fokus är främst på Europa, även om utomeuropeiska länder kommer att inkluderas i vissa delar av projektet. Huvuddelen av projektets kostnader avser löner och kontorslokaler.

Projektet kommer att öppna upp ett nytt forskningsfält inom den jämförande socialpolitiska forskningen, och samtidigt ge ett bättre underlag för utbildningspolitiska beslut. Ett rättvist utbildningssystem kräver ökad kunskap om hur studiefinansieringssystem, ekonomisk trygghet, och arbete under studier i samverkan påverkar utbildningsresultat. Utbildningens sociala gradient har inte minskat under de senaste decennierna, utan stabiliserats på nivåer som av många betraktas som problematiska. Den svenska utvecklingen är inget undantag. Den forskning som vi kommer att genomföra inom ramen för detta projekt är viktig för alla länder som vill utveckla kunskapsekonomin, där investeringar i färdigheter och lärande är centrala komponenter.