Forskningsprojekt SUNDEM
Sveriges personnummerbaserade register utgör en resurs som idag inte nyttjas fullt ut inom forskningen. Därför genomförde Vetenskapsrådet en stor satsning på mikrodataforskning. SUNDEM var ett av de sex projekt som fick finansiering koordinerades på Stockholms universitets demografiska enhet (SUDA).
Det nu avslutade forskningsprogrammet bidrar till den unika ställning som svensk demografisk forskning har haft och fortsätter att ha. Denna bygger på en lång historia av demografisk dataproduktion som i modern tid möjliggörs av systemet med digitaliserade befolkningsregister. Detta möjliggör demografisk forskning av en kvalitet som inte kan säkras på andra håll. Sverige och de nordiska länderna står därför ofta i fokus i internationell demografisk forskning.
Projektbeskrivning
Till en stor del beror detta även på att länderna länge varit föregångare i uppkomsten av nya familjedemografiska trender samt utmärkt sig med relativt låga dödlighetsnivåer, högt barnafödande och på senare tid en omfattande migration.
Det är inte helt lätt att sammanfatta ett femårigt forskningsprogram med närmare 50 medverkande forskare inom familjedynamik och barnafödande, hälsa och dödlighet, och migration och integration, men tre exempel kan tjäna som inspiration.
Forskningsprogrammet har möjliggjort tolv doktorsavhandlingar med registerbaserad demografisk forskning. En av dem utmärker sig genom att introducera Island i kretsen av nordisk registerbaserad familjedemografi. Island har samma datainfrastruktur som de övriga nordiska länderna men därutöver en kontext som i ett jämförande perspektiv kan beskrivas som ultra-nordisk: med ännu högre fruktsamhet, samboende och utomäktenskaplig familjedynamik än i de andra länderna. En mer djupgående analys av äktenskap, registrerat samboende, skilsmässor och barnafödande på Island visar att det finns mer av kontinuitet i sådana mönster än vad som först antyds. Avhandlingen bidrar med nya perspektiv till teoribildning om moderna familjeförändringar där de nordiska länderna ofta lyfts fram som inspiration.
Samkönade äktenskap är en familjeform som i mångt och mycket exemplifierar bilden av de nordiska länderna som föregångare med ökad acceptans för nya familjeformer. Samtidigt möjliggör registerdata med uppgifter om tidpunkt för äktenskap och andra demografiska händelser att högkvalitativ forskning kan göras även för en minoritetsbefolkning som den av samkönade par. Förutom att ge insikt om levnadsförhållanden i en ny familjeform ger forskningen nya insikter om vilken roll olika genusaspekter kan spela i familjerelaterade beteenden.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Gunnar Andersson
Professor i demografi
Publikationer
Mer om projektet
En ökad andel utrikesfödda i befolkningen gör det alltmer nödvändigt att beakta migranter i olika demografiska studier. Genom att länka samman migration och andra demografiska processer, såsom familjebildning och barnafödande, hälsa och dödlighet får man både bättre insikter om migranters levnadsförhållanden och ny kunskap om dynamiken bakom olika demografiska beteenden. Ett förhållande där det är mer vanligt att skaffa barn före än efter en migration kan t ex ge intrycket av att migranters barnafödande är högre än vad det i själva verket är; ett förhållande där man flyttar tillbaka till sitt ursprungsland när hälsan börjar svikta kan ge intrycket att migranters dödsrisker är lägre än vad de egentligen är.