Forskningsprojekt Tillit och motstånd - föräldrars relation till skolan 1861-2012
I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution. Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid.
Genom arkivstudier av olika typer av källmaterial kommer vi att kunna följa hur föräldrars relation till skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Vägledande för vår studie är följande frågeställningar:
- Vilka skolfrågor har föräldrar engagerat sig i?
- Hur har föräldrar organiserat sig?
- I vilka sammanhang har föräldrar fört fram sina åsikter om skolan, och hur?
- Vilka konfliktlinjer har funnits mellan föräldrar och skola?
Det övergripande målet med forskningsprojektet är att utveckla och fördjupa kunskaper om samspelet mellan familjer och skolan som institution.
Projekttitel: Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861-2012
I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution.Under 1800-talet fanns ett visst missnöje och en skepsis från föräldrar gentemot folkskolan.
I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution. Under 1800-talet fanns ett visst missnöje och en skepsis från föräldrar gentemot folkskolan. Barns fostran och utbildning hade traditionellt sett skett i hemmet, under överseende av föräldrarna. Genom att folkskolan infördes flyttades ett fostrans- och utbildningsansvar gradvis över på skolan, och föräldrar förlorade en del av kontrollen över sina barn. Under 1900-talet växte ett starkt välfärdssamhälle fram och den svenska statens och kommuners ansvar för barn ökade. Parallellt med grundskolans framväxt ser vi även en stark föräldraorganisation, med t.ex. grundandet av föreningen ”Hem och skola”. Under det sena 1900-talet förändrades spelplanen något, när utvecklingen gick från ett starkt organiserat föräldrakollektiv till ett mer individualiserat föräldraengagemang, när fria skolvalet kom att stå i fokus och föräldraföreningarnas betydelse minskade. Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid. Genom arkivstudier av olika typer av källmaterial kommer vi kunna följa hur föräldrars relation till skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Vägledande för vår studie är följande frågeställningar:Vilka skolfrågor har föräldrar engagerat sig i?Hur har föräldrar organiserat sig?I vilka sammanhang har föräldrar fört fram sina åsikter om skolan, och hur?Vilka konfliktlinjer har funnits mellan föräldrar och skola?Det övergripande målet med forskningsprojektet är att utveckla och fördjupa kunskaper om samspelet mellan familjer och skolan som institution, vilket kommer kunna komma såväl historisk som samtida utbildningsvetenskaplig forskning till gagn.
Projektbeskrivning
Den period som projektet fokuserar på är 1861–2012. Perioden rymmer en rad intressanta förändringar, såväl på skolnivå som när det gäller föräldrars sätt att organisera sig och därmed relatera såväl till varandra som till skolan: Skolplikt från 1882, enhetsskola från 1962 och fritt skolval från 1992 är exempel på övergripande förändringar i skolans värld som projektet kommer kunna belysa.
Startår är satt till 1861 eftersom en central källa för att studera relationen skola/hem tillkommer det året, folkskoleinspektörernas berättelser. Inspektörsberättelserna ger fyllig kunskap om hur relationen till hemmet uppfattades från skolans perspektiv.
Situationen efter 1842 års folkskolestadga var att elevers skolgång var högst ojämn, delvis beroende på vissa föräldrars ovilja att skicka sina barn till skolan. Under denna tid kunde exempelvis hembesök fungera som ett sätt för lärare att kontrollera elevers skolgång, men successivt växte andra former för kontakt fram.
Under 1880-talet började föräldramöten arrangeras på vissa skolor. Under det sena 1800-talet började även föräldraföreningar bildas, vilka kom att få inflytande på skoldebatten.
Under 1900-talet tillkom en betydelsefull arena för föräldrapåverkan genom bildandet av Målsmännens riksförbund år 1945, som snabbt växte till en landsomfattande tongivande förening. Riksförbundet bytte år 1967 namn till Hem och Skola. Hem och skola drev framgångsrikt föräldraopinion under största delen av 1900-talets andra hälft.
2012 har valts som preliminärt slutår. Under det sena 1900-talet och det tidiga 2000-talet sjönk medlemsantalet i den under 1900-talet dominerande föräldraföreningen Hem och Skola drastiskt. Andra föräldraföreningar bildades istället under det tidiga 2000-talet, t.ex. Barnverket (år 2000) Föräldraallians Sverige (år 2005). Genom att sträcka ut perioden för vår undersökning till år 2012 får vi med dessa organisationers ageranden under en period när Lgr10 var under förhandling.
Vi kan alltså se att föräldrar som aktörer varit en betydelsefull grupp under den allmänna skolans långa historia i Sverige, men att samspelet mellan skolan och hem har tagit sig skilda uttryck. Utöver detta tillkommer en mängd lokala exempel på debatter och konflikter mellan föräldrar och skola.
Studiens bidrag
Ett viktigt bidrag med studien är att skapa kunskaper om hur föräldrars relation till skolan hänger samman med förändringar i skola, samhälle och föräldrars kollektiva organisering. Genom den långa tidsperioden blir det möjligt att urskilja både förändring och kontinuitet.
Avgränsning i tre övergripande perioder
I syfte att analytiskt avgränsa projektet har vi preliminärt urskilt tre övergripande perioder som i sin tur ligger till grund för delstudier. Principen för hur perioderna har konstruerats är framförallt föräldrars art av organisering, men en viktig utgångspunkt är att denna är intimt sammanvävd med andra typer av faktorer i skola och samhälle.
Vi vill också betona att denna periodisering är grov och att det bakom den ryms en betydande heterogenitet. Föräldrars relation till skolan har i skilda perioder sett väldigt olika ut, där faktorer som klass, kön och etnicitet liksom olika typer av skolformer kraftigt påverkat hur föräldrar förhållit sig till skolan, en variation som vi kommer söka blottlägga och analysera inom ramen för respektive period.
Period 1: Lokal organisering (ca 1861–1944).
Den första perioden domineras av att föräldrars art av organisering är lokalt baserad och småskalig. Föräldrars engagemang i skolfrågor tar sig här uttryck i att de i egenskap av skolföräldrar är ett kollektiv, och som sådant är de i numerärt överläge i relation till exempelvis läraren, men deras numerär överstiger sällan klassens storlek.
Under den här perioden uppstår också ett antal mötesformer som kommer att spela en viss roll. Från sent 1870-tal finns det föräldramöten dokumenterade, och från sent 1800-tal bildas föräldraföreningar. Ytterligare en form av kollektiv organisering, som under 1920-talet tycks få nytt liv, är skolstrejken.
Relationen mellan skola och hem kan under denna tid studeras på flera sätt. Viktiga källor är till exempel folkskoleinspektörernas berättelser, pedagogiska tidskrifter, styrdokument, skolrådsprotokoll.
Period 2. Nationell organisering (ca 1944–1991)
Under den andra perioden uppstår en form av nationell organisering av föräldrar. 1945 bildas Målsmännens riksförbund, som 1969 byter namn till Hem och skola. Genom denna förändring får föräldrar på ett tydligt sätt en röst, och kommer att bli representerade i utbildningspolitiska sammanhang.
Förstudier indikerar att föreningens inriktning förändrades över tid. Under de tidiga åren hade riksförbundet en stark inriktning på experters rådgivning av föräldrar, och frågorna täckte även in exempelvis småbarnsårens problem. Med namnbytet till Hem och skola blev inriktningen på skola tydligare, liksom också en mer konfrontativ ton där skolans olika typer av problem lyftes fram.
En huvudsaklig källa under denna period är tidskriften Barn i hem, skola, samhälle: tidskrift för föräldrar, lärare och ungdomsledare men därtill kommer vi använda oss av statliga utredningars kommittéarkiv, dagspress och källmaterial från Hem och skolas arkiv.
Period 3. Individualisering, valfrihet och småskalig organisering (ca 1990-)
Den tredje perioden betingas av en serie utbildningspolitiska reformer som på olika sätt kom att underminera föräldrars nationella kollektiva organisering, och istället uppmuntra andra former av interaktion med skolan, baserat inte minst på det fria skolvalet.
En viktig hypotes för perioden från 1990 är att föräldrars relation till skolan i ökad utsträckning är icke-organiserad, och att engagemanget i skolan snarare tar sig uttryck i individuella val av skola, där föräldramaktens yttersta grund är att välja eller välja bort en skola.Denna typ av föräldraengagemang ger andra typ av empiriska avtryck än ett organiserat föräldraengagemang.
Trots denna utveckling uppstår det under den här tiden ett antal nya, men relativt småskaliga föräldraorganisationer med nationell täckning: Barnverket (bildat år 2000) och Föräldraalliansen Sverige (bildat år 2005).
Delstudien syftar till att undersöka det kollektivt organiserade föräldrainflytandet i en individualiserad tid. Här kommer vi till exempel att analysera föräldrarnas närvaro i offentligheten via debattartiklar och remissvar till statliga utredningar, men också genom hur föräldraorganisationerna presenterar sig själva på hemsidor och i sociala medier.
Dessa tre perioder är preliminära och periodiseringen kan komma att ändras under arbetets gång. Vår ambition är att hitta exempel från olika skolformer och föräldragrupper under hela perioden, då vi från tidigare forskning t.ex. vet att föräldrar till barn med särskilda behov både historiskt och i vår samtid har haft andra bevekelsegrunder och förutsättningar än andra föräldrar (Payne et. al 2022, Laurin 2021).
Utöver dessa tre perioder finns övergripande teman som löper över hela perioden. Ett sådant tema som vi avser att studera mer ingående är till exempel frågan om våld i skolan och hur föräldrar förhållit sig till detta. Förbudet mot skolaga år 1958 föregicks av debatt, där både enskilda föräldrar och organiserade föräldrar deltog. Även före och efter agaförbudet har frågan om våld väckt engagemang från föräldrar.
Ytterligare en fråga som föräldrar engagerat sig i över tid handlar om elevers arbetsbelastning – å ena sidan har föräldrar uttryckt åsikter om att skolan är för slapp, och å andra sidan har föräldrar framfört klagomål på att arbetsbelastningen varit allt för hög.
Även frågan om undervisningens innehåll har varit föremål för diskussion. Dessa är några exempel på hur tematiska fördjupningar kan bidra till nya kunskaper om föräldrars relation till skolan, samt även belysa frågor om föräldrars tillit till skolan som institution.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Sara Backman Prytz
Lektor i barn- och ungdomsvetenskap
Medlemmar
Joakim Landahl
Professor
Germund Larsson
Universitetslektor