Forskningsprojekt Tre stora klimathändelsers inverkan på förhistoriska kustsamhällen
Hur hanterade förhistoriska samhällen – kulturellt och ekonomiskt – klimatrisker och klimatförändringar? Detta är ämnet för ett nydanande tvärvetenskapligt forskningsprojekt i tre stora klimathändelsers inverkan på förhistoriska kustsamhällen.
Projektet kommer att öka vår insikt i hur tre stora klimathändelser - under äldre stenålder, yngre stenålder, respektive järnålderns folkvandringstid - påverkade kustsamhällen och marina däggdjurspopulationer i Östersjön.
Trots tidigare arkeologiska, geologiska och klimatologiska studier av Östersjöområdet, har klimatförändringarnas eventuella betydelse för kulturella förändringar inte beaktats tillräckligt. Vi utgår ifrån att abrupta klimatväxlingar som strandlinjeförskjutningar, förändringar i salinitet och fauna och flora hade allvarlig påverkan på hur människors levde och det i sin tur ledde till olika kulturella förändringar, ökad mobilitet och tom övergivande av platser.
Genom att producera och integrera nya avancerade analyser inom arkeologi, bioarkeologi och marina däggdjurs ekologi med redan publicerade miljödata, kommer vi att undersöka hur människor använde kultur som ett medel för att hantera plötsliga miljöförändringar, och särskilt studera den kronologiska variationen i beteendemönster. Marina däggdjur har alltsedan Östersjön bildades varit en viktig resurs för de människor som bott i dess kusttrakter.
Tidigare arkeologiska undersökningar har visat att människor systematiskt utnyttjat dessa resurser med start redan under den tidigaste jägar-samlarstenåldern och att vilka arter man jagat har varierat över tid. Trots jordbrukets inträde har människor i kusttrakter fortsatt att utnyttja marina resurser i kusttrakter, något som kan ses på båda sidor om Östersjön.
Projektbeskrivning
Vi kommer att fokusera på tre globala klimathändelser som sannolikt påverkade både människor och marina däggdjur och därför är möjliga att spåra arkeologiskt: den globala nedkylningen som inträffade för 8200 år sedan under den tid som kallas jägar-samlarstenåldern, skiftet till kallare och fuktigare klimat för 4200 år sedan under den tid som kallas bondestenåldern, samt fimbulvintern som tros ha orsakats av ett flertal vulkanutbrott omkring 536 e.Kr under den tid som kallas för folkvandringstid.
Vi kommer att analysera sammansättningen av flera olika stabila isotoper (kol, kväve, syre, svavel och strontium) på skelettmaterial från människor som levde runt, och sälar som fanns i, Östersjön. Material till analyserna kommer från redan utgrävda lokaler från de olika tidsperioderna.
Från jägar/samlarstenåldern: Tågerup, Segebro och Bredasten i Skåne, Norje Sunnansund i Blekinge, grottan Stora Förvar på Stora Karlsö utanför Gotland, Kanaljorden och Strandvägen i Motala i Östergötland.
Från bondestenåldern: Köpingsvik på Öland, Västerbjers, Ire och Ajvide på Gotland, och Korsnäs i Södermanland. I megalitgaven Resmo på Öland, finns det gravlagda från den allra äldsta bondestenåldern fram till bronsåldern. Från övergången mellan bondestenålder och bronsålder finns Torsborg på Öland.
Från Fimbulvintern, slutet av folkvandringstid finns bl.a. den enda kustbundna av ringborgarna på Öland, Sandby borg, men även borgen Eketorp, och på Åland lokalerna Brömsängsbacken, Kohagen och Eneborg, samt slutligen Asva på Ösel, Estland.
För att få noggrann temperaturinformation från de människor och sälar som levde under de plötsliga miljöförändringarna, kommer vi att analysera syreisotoper på skelettmaterial; vi kommer även inkludera människor och sälar som levde under de mellanliggande perioderna. Övriga isotoper används för att studera förändringar i diet och mobilitet.
Olika sätt att hantera miljöförändringarna kan vara att ändra sin diet eller rent utav flytta till andra områden. Andra sätt kan vara att fokusera på andra bytesdjur, vilket i sin tur kan förändra jakttrycket på de olika sälarter som fanns i Östersjön. Förändringar i jakttryck kan också hänga samman med förändringar i jaktteknologi, varför vi kommer att studera hur den materiella kulturen kopplad till jakt förändras över tid. Vi kommer även att studera förändringar i hur man har utnyttjat keramik. Här kommer vi att analysera vad de olika kärlen innehållit med hjälp av kemiska analyser av fr.a. lipider. En viktig poäng är att medan människor använder kultur för att hantera plötsliga klimathändelser, är sälarna i Östersjön begränsade till förändringar av bytesdjur, mobilitet och utrotning.
