This page in English

Forskningsprojekt Undervisning och lärande genom berättelser och rollspel i historia och samhällsorienterande ämnen

Forskningsprojektet är ett nationellt samarbete med lärare i historia och samhällsorienterande ämnen i hela Sverige. Utgångspunkt är lärares egen undervisning och bedömning av sina elevers lärande i historia och samhällsorienterande ämnen. Fokus ligger på användning av berättelser och rollspel i undervisningen.

2020-2024 har projektet hittills haft 328 kursdeltagare från alla län i Sverige. Det har resulterat i 105 rapporter kring design av rollspel för undervisning och 35 rapporter kring elevers lärande. Rapporterna samlas kontinuerligt i ett digitalt bibliotek. Inom projektet har också bildats en projektgrupp med 22 lärare och forskare (två doktorandprojekt är knutna till projektgruppen).

Projektet fokuserar på användning av berättelser och rollspel i undervisningen och utgår från lärares egen undervisning och bedömning av sina elevers lärande i historia eller i samhällsorienterande ämnen. Teoretiska utgångspunkter utgörs dels av historieteori kring undervisning och lärande i skolan, dels av pedagogisk psykologisk teori. Det övergripande syftet med projektet är att producera rapporter som kan användas för undervisning och bedömning i skolan, men även för vetenskapligt arbete. Målet är att genom praxisnära samarbete med professionella lärare utveckla kunskap för effektiv undervisning i historia och samhällsorienterande ämnen.

Projektets stödstruktur utgörs av två webbaserade kurser vid Stockholms universitet och det webbaserade forskningsseminariet Historiepedagogiska seminariet - Narrativ kompetens genom berättelser och rollspel. De två fristående kurserna riktar sig mot undervisande lärare i historia eller samhällsorienterande ämnen:

Berättelser och rollspel som pedagogiska verktyg, 7,5 hp
Lärande genom berättelser och rollspel, 7,5 hp

Projektbeskrivning

Forskningsprojektets centrala frågeställningar är: Hur designas rollspel för historie-/SO-undervisning? Hur används berättelser och rollspel i undervisning? Vilka lärandemål kan formuleras? Hur utvärderas elevernas lärande vid arbete med berättelser och rollspel? Vilket lärande kan dokumenteras? Vilka tankar och känslor visar elever? Hur kan reflektion och fördjupande arbete utveckla narrativ kompetens, metakognition och epistemologiska uppfattningar i historia?

Teoretiska utgångspunkter utgörs dels av historieteori kring undervisning och lärande i skolan, dels av pedagogisk psykologisk teori.

Historieteori med inriktning mot skolan utvecklades från och med slutet av 1800-talet med begrepp som syftade till att göra historia till en del av medborgarfostran i ett demokratiskt samhälle. Begrepp som historical mindedness, historical thinking och historiemedvetande har utvecklats under 1900-talet med ett ämnesspråk för nutids- och framtidsfrågor. Detta ämnesspråk har kommit att ligga till grund för de svenska kurs- och ämnesplanernas syften och kunskapskrav i historia.

Forskning kring undervisning och lärande i skolan har särskilt sedan 1980- och 90-talen i hög grad fokuserat mot narrativ som kulturella och kognitiva verktyg. Narrativ kompetens har beskrivits som syntesen av individens förmågor att förstå, bearbeta och använda historiska erfarenheter – både på individnivå och på samhällsnivå. Narrativ/berättelser har uppmärksammats alltmer som verktyg för att förstå historia, för att förstå olika perspektiv och användning av dessa, betydelsen av källkritik av berättelser, metakognition och förmågan att kommunicera evidensbaserad historia.

Pedagogisk psykologisk teori har genomgått en rik utveckling sedan 1980-talets "kognitiva revolution". Teorier och forskning kring lärandets situerade natur och betydelsen av de medier som används har främjat forskning kring perception, kognition, förståelse och minne. Forskning och teori kring progression i lärandet har betonat betydelsen av individens metakognition och förmåga att förstå sitt eget lärande.

Forskning kring interaktionens betydelse för lärandet har alltsedan 1960-talet utvecklat intresset för lek, gestaltningar, simulationer och rollspel i undervisningen. Den har gått hand i hand med den nämnda pedagogiska psykologiska teorin. Forskning kring multimodala medier har utvecklat teori kring affektionens betydelse i lärandet och hur olika sinnen aktiverar perception, förståelse och minne.

Projektet förenar således två forskningsområden: historieteori och pedagogisk psykologi.