This page in English

Forskningsprojekt Ungdom, hälsa och risktagande

Ungdom, hälsa och risktagande: en studie om hur minskad substansanvändning och ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är relaterad till deras vardagliga oro och praxis.

I denna studie undersöker vi hur unga personer resonerar kring risktagande och hälsa i relation till framtid, arbetsmarknad och utbildning med specifikt fokus på sambandet mellan konsumtion av olika substanser och erfarenheter av ångest, stress och depression. Vi undersöker också hur coronapandemin har påverkat ungas vardagsliv, substansanvändning och framtidsutsikter.

Photo: Mostphotos

Projektbeskrivning

Övergripande syfte med projektet

Kunskap om ungdomars förhållningssätt till risktagande, framtid och hälsa är avgörande för att förstå pågående trender i alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa. Under 1990-talet hade alkoholdrickandet en symbolisk position i vuxenblivandet bland många svenska ungdomar. Under senare år har alkoholkonsumtionen minskat drastiskt och en högre andel unga väljer att avstå helt. Samtidigt rapporteras en högre grad av stress och ångest bland unga som eventuellt kan hänföras ökad osäkerhet och ökade prestationskrav på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet, på sociala medier och i träningssammanhang. Sambandet mellan substansanvändning och psykisk ohälsa är dock mycket oklart. I denna studie har vi för avsikt att undersöka hur unga personer resonerar kring risktagande och hälsa i relation till framtid, arbetsmarknad och utbildning med specifikt fokus på sambandet mellan konsumtion av olika substanser och erfarenheter av ångest, stress och depression. Vi undersöker också hur coronapandemin har påverkat ungas vardagsliv, substansanvändning och framtidsutsikter.

Det här kommer projektet att bidra till

Vi har i ett tidigare projekt intervjuat 56 ungdomar i åldrarna 15 till 20 år i en longitudinell kvalitativ undersökning (2017–2019) och har nu fått forskningsmedel för att kunna följa dessa intervjupersoner ytterligare två år in i vuxenblivandet. Det omfattade material som redan insamlats och den etablerade kontakten med ungdomarna utgör en unik möjlighet att fördjupa kunskapen om unga människors förhållningssätt till framtiden och val relaterade till arbetsmarknad, risktagande, hälsa och substansanvändning. Kvantitativ uppföljningsdata av ungdomar födda 2001 (Futura01) används för att analysera sambandet mellan hälsa och substansanvändning på aggregerad nivå. Tillsammans ger de kvalitativa och kvantitativa resultaten en möjlighet att identifiera och specificera de sociala mekanismer som är avgörande för ungas livsval och hälsa idag.