Forskningsprojekt Uppfattningar om brottslighetens utveckling
Uppfattningar om brottslighetens utveckling bland unga stockholmare.
Brottsligheten får ett stort utrymme i dagens media och en klar majoritet av svenskarna tror att brottsligheten ökat under den senaste 10-årsperioden. Vissa typer av brott har också ökat, särskilt stor har ökningen varit av bedrägerier, skadegörelse och ringa narkotiska brott. Flera av de brottstyper som vi historiskt sett som allvarliga, som misshandelsbrott, rånbrott, stöldbrott och mordbränder har å andra sidan minskat kraftigt, men är människor medvetna om det? I detta projekt ska vi undersöka vad unga stockholmare vet om utvecklingen för ett antal brott, samt undersöka om en överdriven upplevelse av en ökad brottslighet påverkar viljan att straffa hårdare.
Projektbeskrivning
Projektbeskrivning
Forskning i flera länder har visat att människor tror att brottsligheten ökar, även i tider när brottsligheten minskar, eller minskar kraftigt. Forskning har också visat att media ger oproportionerligt mycket utrymme för allvarliga och ovanliga brott, vilket ökar risken för att människor ska få felaktiga upplevelse av hur brottsligheten utvecklas. I Sverige brukar ca 80 procent uppge att de tror att brottsligheten ökat de senaste åren, och under en 10-årsperiod har det stämt ganska ofta, men är de svarande då medvetna om att ökningen till väldigt stor del drivs av lindriga brott, medan många allvarliga brott minskat? Vi har under en långa tid även haft en kriminalpolitik där mycket fokus varit på hårdare straff, ofta kopplat till försök att motverka en ökad brottslighet, eller för att kalibrera straffen med ett allmänt rättsmedvetande.
Syfte med denna studie tvådelat. Dels att studera hur unga stockholmare upplever brottsutvecklingen för ett antal olika brott, samt undersöka om upplevelser av en ökad brottslighet också påverkar benägenheten att straffa. Dels, att genom föreläsningar till gymnasielever ge dem en djupare förståelse vad vi vet om brottsutvecklingen (hur kan vi veta något om brott och brottsutvecklingen) och vilka effekter vi kan förväntas oss av hårdare straff. Vi ska samla in data från ca 700 gymnasieelever. Förutom några korta bakgrundsfrågor kommer de att få svara på frågor kring brottsutveckling för 10 olika brottstyper där vi kan jämföra deras svar med den faktiska brottsutvecklingen. För att undersöka viljan att straffa kommer de även att få läsa två olika vinjetter som beskriver två olika brottshändelser, för att sedan få uppge vilket straff de tycker att gärningsmannen borde få.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Karl-Rikard Magnus Tryggvesson
Universitetslektor
