Forskningsprojekt "Vad fungerar" i fängelser?

Begreppet "fängelse" innehåller många aspekter: en fysisk anstalt, en strafflängd, möjliga "kamrat"-effekter från medfångar, samt vård och behandling. Forskare tittar oftast på någon sammanblandad effekt – ”effekten av fängelse”. Vi ämnar istället att mäta effekten av specifika aspekter av fängelseerfarenheten på brotts-, hälsa-, utbildnings-, och arbetsmarknadsutfall för fängelseklienter samt deras familjemedlemmar.

Först ämnar vi studera om mer tid i fängelse påverkar dessa utfall hos fängelseinterners barn, makar, syskon och föräldrar. Sedan kommer vi studera om införandet av elektronisk övervakning har spridningseffekter på den del av fängelsepopulationen som inte var berättigad till denna mildare sanktion. I den sista delen av projektet ska vi försöka identifiera de vårdinsatser i fängelser som ger bäst effekt på återfall i brott, hälsa, och arbetsmarknadsutfall.

Vi har tillgång till registerdata på alla individer som kom i kontakt med Kriminalvården mellan 1992 och 2016. Information om hälsa, utbildning, arbetsmarknadsutfall och demografiska karakteristika har samlats in för alla dessa individer samt deras familjemedlemmar. Vi har även information om sjukvårds- och behandlingsinsatser som klienterna har fått under sin fängelsetid. Kausala effekter estimeras med hjälp av kvasiexperimentella forskningsmetoder som bygger på exogen variation i (a) tid i fängelse, (b) elektronisk övervakning, och (c) tillgång till vård och behandlingsprogram i fängelse; variation som härrör från institutionella reformer under ’90-, ’00-, och ’10-talet.

Nu när fler människor döms till fängelse och när det blir allt vanligare med längre straff är det viktigare än någonsin att hitta vetenskapliga bevis för konsekvenserna – för båda de intagna själva och deras familjemedlemmar – av olika fängelserelaterade strategier och program. Vilka kriminalvårdsinsatser gör mest nytta, minst skada och ger störst minskning av återfall i brott?