Forskningsprojekt Varför är pappor med mest att förlora på att vara borta från jobbet de som är föräldralediga längst?
Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.
Varför är pappor med mest att förlora också de som är föräldralediga längst? Syftet med projektet är att undersöka varför pappor inom de mest högkvalificerade yrkena, exempelvis läkare och jurister, generellt tar ut över dubbelt så lång föräldraledighet som pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.
Denna ”pappaledighetsparadox” går emot vad de flesta föräldrar upplever - att ekonomi och karriär utgör ett hinder för pappaledighet - och ifrågasätter också att mäns generellt bättre arbetsmarknadsposition skulle vara förklaringen till den fortsatta ojämställdheten i samhället. Istället utgör den ett tydligt empiriskt bevis för de senaste årens teoriutveckling på området. Här argumenterar man för att samtidigt som en rad arbetsmarknadsresurser - inkomst, karriär och kvalifikationsgrad - förvisso kan utgöra hinder för pappaledighet så verkar de samtidigt främja ledigheten till än högre grad, såsom genom en förbättrad förhandlingsposition, större säkerhet på att inte förlora intressanta arbetsuppgifter och en mer pappavänlig arbetsmiljö.
Projektbeskrivning
Det här projektets övergripande mål är att förklara pappaledighetsparadoxen med ett antal nya mått på pappors arbetsmarknadsresurser för att reda ut vilka som har en främjande nettoeffekt på pappaledighet. Leder en hög inkomst till att pappor har råd att vara lediga snarare än att de förlorar för mycket på att vara det? Kan en karriär vara främjande för pappaledighet genom en trygghet att kunna komma tillbaka snarare än en rädsla för att förlora karriärmässigt? Eller är det typen av jobb som avgör, där flexibla tider är viktigare än det större ansvar som följer av att vara den enda som kan slutföra arbetsuppgifterna?
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Helen Eriksson
Forskare
