Forskningsprojekt Varför dricker unga mindre än tidigare?
I projektet har vi studerat olika sociala mekanismer som kan påverka ungas alkoholvanor över tid. Ungdomar i åldrarna 15 till 21 år har intervjuats vid tre tillfällen för att förstå hur alkoholkonsumtion hänger ihop med förändringar i livet i stort. När de blir äldre dricker de mer alkohol, men på ett mer kontrollerat sätt.
Grupptryck kring att dricka alkohol har minskat
I ett projekt med stöd av Forte och Systembolagets alkoholforskningsråd har vi studerat olika sociala mekanismer som kan påverka ungas alkoholvanor över tid. Ungdomar i åldrarna 15 till 21 år har intervjuats vid tre tillfällen för att förstå hur alkoholkonsumtion hänger ihop med förändringar i livet i stort. När de blir äldre dricker de mer alkohol, men på ett mer kontrollerat sätt.
Projektbeskrivning
Vad har vi forskat om?
Många studier har gjorts för att förklara den minskning i alkoholkonsumtion bland unga som observerats under senare år. Även om den minskade trenden tycks ha mattats av något, ligger både andelen alkoholkonsumenter och mängden konsumerad alkohol bland svenska skolelever på historiskt låga nivåer. I den här studien har vi undersökt hur olika sociala mekanismer påverkat ungas alkoholkonsumtion över tre års tid. Det är tydligt att inte en ensam förklaring är tillräcklig för att förstå dessa trender. Förändringar i familjerelationer, sociala normer, teknologi, fritidsaktiviteter och genusidentiteter har tillsammans bidragit till en generell minskning i alkoholkonsumtion bland unga. Om vi jämför med tidigare generationer tycks det inte vara lika viktigt för dagens tonåringar att dricka alkohol till berusning. Grupptrycket kring att dricka har minskat, andra aktiviteter ses som mer meningsfulla och det finns en tydligare acceptans kring att välja bort alkohol.
Vad händer när ungdomarna blir äldre?
Vi har intervjuat 56 ungdomar från olika bostadsområden och orter i Sverige. Under studiens gång har deltagarna åldrats, de yngsta från 15 till 17 år och de äldsta från 19 till 21 år. De flesta har fyllt 18 år och kan därmed köpa alkohol på restauranger och barer. Några har fyllt 20 år och kan köpa alkohol på Systembolaget. De som dricker alkohol tycks dricka mycket starksprit innan de fyller 18 år. Med ökad ålder tycks konsumtionen övergå till mer öl och vin. När vi började studien var ungefär hälften nykterister och de skäl som framfördes för att avstå alkohol var med hänsyn till hälsa, religion, politiska ställningstaganden eller att det är olagligt att dricka innan 18 år. Med ökad ålder har dock även de som fortfarande inte dricker alkohol ändrat sitt tidigare ganska tydliga avståndstagande förhållningssätt. Deras skäl för att avstå alkohol är nu snarare kopplade till mognad, ansvar och kontroll. Överlag ser vi att flera har börjat dricka alkohol under studiens gång och de som druckit tidigare dricker oftare och i större mängder. De som dricker menar dock att de gör det på ett mer moget och vuxet sätt i jämförelse med när de var yngre. Både de som dricker måttligt, dricker till berusning och de som inte dricker alls anser att en legitim alkoholkonsumtion karakteriseras av måttfullhet och kontroll. Normerna för att dricka på ett vuxet sätt överensstämmer alltså med tidigare generationers, vilket kan vara ett tecken på att ”den nyktra generationen” sannolikt kommer att dricka på samma sätt som tidigare ”blöta generationen” när de blir vuxna.
Vad säger ungdomarnas alkoholkonsumtion om samhällsförändringar i stort?
Det finns flera olika prestationsinriktade faktorer som bidrar till att de unga väljer bort alkohol – träning, arbete, studier – men också relationer som att ha träffat en partner som inte dricker. För vissa av de intervjuade är inte idealen om kontroll och ansvarstagande odelat positiva. De vittnar om höga krav på att lyckas med sina studier och karriärer, med mer eller mindre besvär av ångest, depression och sömnproblem. Att spendera tid och pengar på att dricka alkohol ses i ljuset av den press de lever under inte som rationellt. De ideal om kontroll, ansvar och prestation som framträder i ungdomarnas förhållningssätt kan således ha en baksida i form av ökad risk för psykisk ohälsa, något som vi behöver forska mer om. Att avstå från alkohol är bara en del av en prestationsinriktad livsstil med höga krav på att se hälsosam ut och vara lyckad i fritidsaktiviteter, sociala medier, studier och arbete. Det finns dock särskilda tillfällen då det kan anses lämpligt att ta ett glas, av sociala skäl, för att smälta in eller verka mogen. Att dricka alkohol måttligt kan därmed även anses vara en del av att bli vuxen i en prestationsinriktad livsstil.
På vilket sätt kan resultaten användas?
Den kunskap som framkommit är relevant för att kunna förstå ungas alkoholkonsumtion under senare år och för att utforma effektiva interventioner som stödjer hälsosamma livsstilar bland unga. Att vi ser en ökning i andelen starksprit i de yngsta åldersgrupperna väcker oro om att det kan finnas risk för ökade skadeverkningar i den yngsta och mest sårbara gruppen. Det kan därmed vara värdefullt att specifikt adressera starksprit i alkoholprevention gentemot unga. Det tycks också vara angeläget att uppmärksamma ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa, oberoende av alkoholkonsumtionen.
Projektet har gett oss mer förståelse för hur unga personer med olika alkoholvanor och bakgrunder förhåller sig till alkohol över tid. Tack vare bidrag från Forte och Systembolagets alkoholforskningsråd har vi kunnat göra fördjupade analyser av deltagarnas berättelser, vilket utgör en starkare empirisk grund inför framtida studier.
Projektet fortsätter
Projektet har fått fortsatt finansiering via Forte (2019-00369) i Ungdom, hälsa och risktagande: en studie om hur ökad psykisk ohälsa och minskad substansanvändning bland ungdomar är relaterad till deras vardagliga oro och praxis där vi kommer fortsätta följa samma ungdomar ytterligare två år in i vuxenblivandet.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Jukka Törrönen
Professor
Medlemmar
Eva Samuelsson
Universitetslektor, docent
Robin G W Room
Professor Emeritus
Ludwig Kraus
Forskare
Josefin Månsson
Universitetslektor, docent
Filip Roumeliotis
vik. lektor
