Forskningsprojekt Varmare och mörkare klimat: Effekter på psykisk hälsa och hälsobeteenden (CLIMENT)
Klimatförändringarna har ökat temperaturen i de skandinaviska länderna. Förändringar i vintertemperaturen har orsakat ökad nederbörd och minskat snöfall. Ökad molnighet har minskat mängden solstrålning och därmed minskat exponeringen för dagsljus under redan mörka vintrar.
Det har nyligen framhävts att dessa klimatförändringar kan ha potentiella psykiska hälsoeffekter. Psykiska hälsoeffekter av minskat dagsljus under vintermånaderna på grund av ökat molntäcke och minskat snötäcke har dock inte studerats i Sverige. Hur meteorologiska variabler predicerar hälsorelaterat beteende har också negligerats.
Detta projekt kommer att fylla dessa kunskapsluckor genom att använda tvärsnitts- och longitudinella kohortdata om hälso- och hälsobeteenden som kopplas till meteorologiska variabler; solstrålning, nederbörd och molnighet på kommunnivå.
- Vi avser för det första att undersöka samband mellan säsongsvariationer i solstrålning och mental hälsa, sjukfrånvaro och hälsorelaterat beteende.
- För det andra avser vi att bedöma effekterna av termisk komfort på mental hälsa, sjukfrånvaro och hälsorelaterat beteende.
- För det tredje avser vi att undersöka påverkan av biologiska och socioekonomiska sårbarheter kopplade till de observerade sambanden.
Resultaten från analyserna av betydelsen av den sårbarheten för klimatrelaterade effekter i svenska och finska befolkningar kommer att bidra till att främja jämställdhet i båda samhällena och belysa jämställdhetsutsikterna för klimatförändringar.
Projektbeskrivning
I framtiden kommer medeltemperaturen i skandinaviska länder att stiga mer och snabbare än det globala genomsnittet. Förutom uppvärmningen beräknas nederbörden öka. Dessa förändringar kommer att påverka vintrarna mer än somrarna. Somrarna förutspås vara varmare och torrare och solsken kan bli lite vanligare. Eftersom vintertemperaturen beräknas stiga kommer nederbörden oftare att falla som regn än som snö. Vintrarna har en kortare snötäckningsperiod, blir molnigare och det blir mindre solsken. Dessa förändrade vädermönster kan ha negativa konsekvenser på mental hälsa, vilket indikeras av vissa internationella studier.
Att undersöka mental hälsa är särskilt viktigt eftersom depression till exempel är en av de största folkhälsoproblemen. I Sverige ökade depressionskostnaderna från totalt 1,7 miljarder euro 1997 till 3,5 miljarder euro 2005. Effekterna av klimatförändringar på psykisk hälsa har dock inte studerats i Sverige och Folkhälsomyndighetens handlingsplan för klimatanpassning 2017-2020 omfattade inte mental hälsa. Vidare, flera studier har visat att de miljöerna människorna bor i kan bidra till hälsa och beteende, men effekterna av meteorologiska variabler som determinanter för hälsorelaterat beteende har förbisetts. Medan fysisk aktivitet och lågt kroppsmassindex, till exempel, är fördelaktiga för hälsan, kan minskat dagsljus, extrema höga och låga temperaturer och ökad nederbörd hindra deltagande i fysisk aktivitet.
Detta projekt kommer att fylla dessa kunskapsluckor genom att undersöka föreningar av förändrade vädermönster på sommaren och vintern med olika psykiska hälsoeffekter och hälsobeteenden. Vi kommer att dra nytta av tvärsnittsdata och längsgående kohortdata om hälso- och hälsobeteenden från Sverige och Finland som kommer att kopplas till meteorologiska variabler, dvs. solstrålning, nederbörd och grumlighet på kommunnivå.
Resultaten inkluderar registerbaserade data om psykotropa läkemedelsanvändning och sjukfrånvaro samt självrapporterade data om hälsobeteenden. Slutligen syftar vi till att visa om klimatförändringarnas inverkan på hälsan är lika fördelad över socioekonomiska skikt, och därigenom lyfta fram jämställdhetsutsikterna för klimatförändringar för hälsa och välbefinnande.
Medan Folkhälsomyndigheten har uttalat att klimatförändringarnas effekter på folkhälsan är oklara i Sverige, kommer detta projekt att ge viktig information om hälsoeffekterna av klimatförändringar. Den förbättrade kunskapen om effekterna av klimatförändringar på mental hälsa och hälsobeteenden kommer att erbjuda politiska insikter för att svara på klimatförändringsutmaningar.
Projektets resultat kan användas för att utveckla skräddarsydda klimatanpassningstjänster för hälsosektorn. Våra analyser av sjukfrånvaro utökar förståelsen för klimatförändringens effekter utöver direkta hälsoeffekter till dess bredare samhällskostnader. Dessutom kan resultaten av analyserna av den svenska och finska befolkningens sociala sårbarhet för klimatrelaterade effekter bidra till att främja jämställdhet i båda samhällen.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Jaana Halonen
Forskare
Medlemmar
Linda Magnusson Hanson
Forskare, docent
Auriba Raza
Forskare
Hugo Westerlund
Professor, stf föreståndare SFI
