Stockholms universitet

Forskningsprojekt Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap?

Undersöker konflikter mellan olika typer av forskning, beslutsfattare och experter.

Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer 1911–2015

Syftet med projektet är att analysera skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer på det välfärdspolitiska området, närmare bestämt på missbrukspolitikens område. Med teoretisk inspiration av science-policy-nexus-forskning och vetenskapshistoria undersöks kopplingar mellan policy och forskning över tid och kontextuellt, från 1910-talet fram till idag. Med empiri och arkivmaterial från olika arenor undersöks de olika sätt som politiker, myndigheter och forskare har definierat fältets kunskapsbas. Tre olika delstudier planeras, om kunskapsproduktion och de sociala forskningsråden; kunskapsspridning och statlig alkoholpolitik; och kunskapsanvändning i Stockholms lokalpolitik. I en fjärde syntetiserande studie jämförs resultaten. Vilka ansträngningar har gjorts för att tillgodose policymakarnas behov av forskningsbaserad kunskap och hur har forskarna svarat upp? På vilka sätt har forskningens status som politiskt reforminstrument förändrats under en period av 100 år?

Projektbeskrivning

Ett nära samarbete mellan beslutsfattare, experter och forskare anses känneteckna framväxten av det moderna Sverige. Några historiker talar till och med om den svenska välfärdsstaten som en institutionaliserad "vetenskaplig stat". Samtidigt visar forskningen att samarbetet inte varit utan friktion och att det bl.a. finns en konflikt mellan en politikerstyrd uppdragsforskning och den av forskare idealiserade fria forskningen.

Syftet med projektet är att analysera skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer på det välfärdspolitiska området, närmare bestämt på missbrukspolitikens område. Med teoretisk inspiration av science-policy-nexus-forskning och vetenskapshistoria undersöks kopplingar mellan policy och forskning över tid och kontextuellt, från 1910-talet fram till idag. Med empiri och arkivmaterial från olika arenor undersöks de olika sätt som politiker, myndigheter och forskare har definierat fältets kunskapsbas. Tre olika delstudier planeras, om kunskapsproduktion och de sociala forskningsråden; kunskapsspridning och statlig alkoholpolitik; och kunskapsanvändning i Stockholms lokalpolitik. I en fjärde syntetiserande studie jämförs resultaten. Vilka ansträngningar har gjorts för att tillgodose policymakarnas behov av forskningsbaserad kunskap och hur har forskarna svarat upp? På vilka sätt har forskningens status som politiskt reforminstrument förändrats under en period av 100 år?
 

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Johan Edman

Professor

Kriminologiska institutionen
Johan Edman

Medlemmar

Lena Eriksson

Forskare

Institutionen för folkhälsovetenskap
Lena Eriksson

Katarina Winter

Universitetslektor

Kriminologiska institutionen
K. Winter

Publikationer

Bergenheim, S, Edman, J., Kananen, J. & Wessel, M. (2018).

Conceptualising public health: an introduction. I: Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (red.), Conceptualising Public Health: Historical and Contemporary Struggles over Key Concepts. London: Routledge.

Edman, J. (2016).

Swedish drug policy. I: Renaud Colson & Henri Bergeron (red.), European Drug Policies: The Ways of Reform. London: Routledge.

Edman, J. (2018).

Alcohol consumption as a public health problem 1885–1992. I: Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (red.), Conceptualising Public Health: Historical and Contemporary Struggles over Key Concepts. London: Routledge.

Edman, J. (2018).

Un siècle de restrictions sur l’alcool: Un regard international et historique”, i: Arnaud Coutant (red.), Prohibitions, Broché.

Edman, J. (2019).

Drogerna: den nya berusningspolitiken. I: Jenny Björkman & Patrik Hadenius (red.), Det nya Sverige. Makadam förlag: Göteborg & Stockholm.

Edman, J., Bergman, H., Eriksson, L. & Winter, K. (2021).

Berusningens politiska aritmetik. I: Fredrik Persson-Lahusen (red.), Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, Makadam förlag: Göteborg & Stockholm.

Tham, H. & Edman, J. (2022).

To be both in the world and yet not of it: Swedish drug policy and the international context. I: Mikkel Jarle Christensen, Kjersti Lohne & Magnus Hörnqvist, Nordic Criminal Justice in a Global World: Practices and Promotion of Exceptionalism, Oxford.