Stockholms universitet

Forskningsprojekt Övergödningen i Östersjön – Analys av data från miljöövervakningen

Målet med detta forskningsprojekt är att få en ökad förståelse för den komplicerade näringsämnesdynamiken i Östersjön genom att analysera data från miljöövervakningen sedan 1970-talet.

Projektet ska beskriva hur inflöden, transporter och interna processer förändrat inte bara koncentrationen av näringsämnen på olika djup, utan också hur de faktiska mängderna i hela vattenmassan påverkats och hur näringsämnena fördelat sig i vattenmassan och i Östersjöns olika delbassänger.

Östersjön är övergödd genom stor och långvarig tillförsel av näringsämnen från mänskliga aktiviteter. I tillrinningsområdet bor 85 miljoner människor och belastning från jordbruk, avlopp och industri har gjort att koncentrationen av kväve och fosfor i Östersjön ökat kraftigt med påföljande förhöjd produktion. Detta har i många områden lett till försämrad vattenkvalitet och syrebrist med genomgripande konsekvenser för ekosystemet som helhet.

Projektbeskrivning

Interna processer i Östersjöns bassänger omsätter mycket stora mängder näringsämnen genom bland annat processer som produktion, sedimentation, frisättning från sedimenten och denitrifikation. Mängderna av framför allt kväve växlar mellan förekomstformer beroende av syresättningen i djupvattnet. Det sker också övergångar mellan olika former av organiska och oorganiska förekomstformer av näringsämnen. Ett sätt att spegla detta är att beräkna de mängder som under olika tidsperioder finns i respektive bassänger och relatera förändringar i dessa mängder till belastning och belastningsförändringar. Syftet är att få en ökad förståelse för den komplicerade näringsämnesdynamiken i Östersjön. Projektet analyserar data från de nationella miljöövervakningsprogrammen i Sverige och Finland.

Vikten av långa tidsserier

Långa tidsserier med data från miljöövervakningen är av oskattbart värde för ett fungerande havsmiljöarbete. De är vår enda primära källa till förståelse av de storskaliga processer med långa tidsperspektiv som bestämmer Östersjöns tillstånd. Om vi inte känner till den naturliga variationen över långa tidsavsnitt kan vi inte heller skilja vad som är en långsiktig förändring från en mer tillfällig fluktuation. Långa tidsserier av miljödata är därför en absolut förutsättning för avancerade problemanalyser. Och en förutsättning för ett kostnadseffektivt havsmiljöarbete och ett friskare hav.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Carl Rolff

Miljöanalytiker

Stockholms universitets Östersjöcentrum
Carl Rolff

Publikationer

Nyheter