Stockholms universitet
This page in English

Forskningsämne Supernovor

De flesta massiva stjärnor och vissa mindre massiva stjärnor i täta dubbelstjärnesystem slutar sina liv i gigantiska explosioner, så kallade supernovor. En supernova ses som en ny stjärna i en avlägsen galax, som först blir ljusstarkare någon vecka för att sedan långsamt falna. Rester av tidigare supernovor kan ses i Vintergatan och närbelägna galaxer.

Vid institutionen för Astronomi studeras dessa, och andra kosmiska explosioner som t.ex. gammablixtar och kilonovor, både genom numeriska simuleringar och  via observationer med olika teleskop känsliga i olika våglängdsområden.. En forskningsfråga handlar om att förstå vilka tyngre grundämnen som skapas i dessa explosioner. En annan handlar om mekansimerna bakom deras ljusstyrkor. Både observationer och modeller behövs för att kunna svara på sådana frågor.

Relaterat forskningsämne

Astronomi
Supernova 1989A

På denna sida

På denna sida

Forskare

Visa fler

Forskargrupp

Visa fler

Forskningsprojekt

Den infraröda vyn av supernovor från James Webb Space Telescope

James Webb-teleskopet kommer öppna upp nya vistan för supernovastudier, speciallt för deras kemiska struktur. Det här projektet avser utveckla nya teoretiska modeller för de molekylära processer som sker i supernova-ejekta, och använda dem för att analysera den nya datan.

IR spectrum Supernovae
Gravitation möter Ljus

När neutronstjärnor kolliderar skapar de både ljus och gravitationsvågor. Forskare vid Stockholms universitet studerar dessa kollisioner i hopp om att de ska hitta svaret på grundläggande frågor – som hur de tyngsta elementen bildas och hur snabbt universum expanderar.

superluminal relativisitic jet
Svarta hål från kärnkollaps-supernovor

Svarta hål bildas djupt inuti döende massiva stjärnor och utgör en speciell utveckling bort från den gängse bilden där stjärnan exploderar och efterlämnar en neutronstjärna. Att undersöka och beskriva dessa speciella processer och bildningsvägarna för svarta hål är en avgörande länk mellan vår förståelse av stjärnutveckling och gravitationsvågastrofysiken.

Numerical simulation of a supernova
Sällsynta explosioner från de mest massiva stjärnorna

Massiva stjärnor (minst 8 gånger solens) slutar sina liv i spektakulära explosioner som kallas supernovor. Moderna storskaliga supernovaundersökningar harr hittat nya, sällsynta typer av kosmiska explosioner, vilket har utökat vår uppfattning om både stjärnors möjliga slut samt fysiken vid supernovaexplosioner.

R136 observed with WFC3
Zwicky Transient Facility – kosmiska explosioner

ZTF använder ett teleskop på berget Palomar i Kalifornien för att hitta kosmiska explosioner. Detta används sedan av forskargrupper inom Oskar Klein-centret vid Stockholms universitet för att undersöka varför stjärnor sprängs, hur universum expanderar, och hur grundämnena skapas.

ZTF/Palomar

Utbildningar

En fullständig lista på astronomi-kurser och program finns under

Våra utbildningar

Nyheter

Schematiska illustrastioner av galaxen, supernovan och NOT spektrumet
Institutionen för astronomi

Exploderande stjärna fick Hubble-teleskopet att vända

I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen.

Astronomi och kosmologi - Temasida

Astronomins dag och natt vid Institutionen för astronomi 23/9

Kom och delta i spännande aktiviteter i AlbaNova universitetscentrum lördagen den 23 september! Astronomins dag och natt (ADON) anordnas en lördag varje höst över stora delar av Sverige. Ett syfte är att uppmärksamma och sprida intresset för astronomi. Institutionen för astronomi medverkar även i år i samarbete med Vetenskapens hus. ADON koordineras av Svenska astronomiska sällskapet. 2023 genomförs även skolaktiviteter fredagen den 22 september.

Astronomi och kosmologi - Temasida
konstnärsintryck av tcå stjärnor där den ena drar till sig material från sin större kompanjon

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.

Astronomi och kosmologi - Temasida
Visa fler