Avhandlingen intresserar sig för högstadieelevers relationsarbete och i synnerhet deras sätt att göra vänskap. Mer specifikt analyseras elevernas relationsvardag utifrån hur sociala och symboliska gränser dras, utmanas och upplöses.

Hur barn och förskolans ansvar konstrueras i sammanhang av sexualitet, sexualundervisning och integritet.

Utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv (kontinentalfilosofiskt, barndomssociologiskt och psykoanalytiskt) kommer barnet/det barnsliga/naiva lyftas fram som en möjlig etisk utgångspunkt. Etiken brukar annars främst grundas i den vuxna människans rationalitet, vilket blir som tydligast i utilitarismen.

En videoetnografi av vårdrutiner och dagligt samspel på en barnonkologisk enhet i Sverige.

Ett centralt begrepp i det planerade arbetet är ’imaginal coping’ som Clark (2003) definierar som användandet av fantasi för att förvandla sjukdomslidandet. Det syftar på psykologiska processer där barn i det dagliga livet använder sig av stor uppfinningsrikedom, lek och fantasi för att bemästra stressfula omständigheter.

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att undersöka erfarenheter hos barn som befinner sig i det svenska asylmottagningssystemet för barnfamiljer.

Avhandlingsprojekt om den högkänsliga personen i vardande: En avhandling om diskursiva praktiker angående sårbarhet och känslighet, av Fanny Edenroth Cato.

Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?

Våld i nära relationer är vanligare bland unga än vuxna, men är relativt ouppmärksammat och svagt beforskat i Sverige. Internationellt finns mycket lite forskning om våldsutövande killars erfarenheter av omgivningens reaktioner, vilka kan vara avgörande för våldets uppkomst och upphörande. Projektet har därför fokuserat på detta.

Hur påverkar "vertikala liv” organiseringen av barns vardagsmobilitet och lek? Behovet av kvalitativ kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i stadsdelar och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek är stort.

Ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter

Vad går att lära av rättsväsendet och brottsoffrens erfarenheter?

Möten mellan BVC-personal och familjer i multikulturella kontexter: En etnografisk studie om samtal kring känsliga ämnen

Neuropsykiatriska diagnoser utifrån unga vuxnas perspektiv och livslopp: hälsa, identitet och motstånd.

En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.

Hur upplever unga heterosexuella killer egentligen sitt eget sexliv? Hur ser unga killar på dejting och tvåsamhet, och hur resonerar de själva kring lust och njutning?

Forskningsprojekt Ungas identitetsformering i separatistiska rum på nätet.

Om ungdomars upplevelser av socialt stöd från bland annat föräldrar och kamrater.

En utvärdering av det våldspreventiva utbilningsprogrammet Mentoret i våldsprevention (MVP), specifikt effekter av MVP i skolan som ett led i universell prevention av våld och kränkningar, särskilt pojkars våld mot flickor även om andra former av våld också ingår.

Förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt