Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.

Avhandlingen intresserar sig för högstadieelevers relationsarbete och i synnerhet deras sätt att göra vänskap. Mer specifikt analyseras elevernas relationsvardag utifrån hur sociala och symboliska gränser dras, utmanas och upplöses.

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att undersöka erfarenheter hos barn som befinner sig i det svenska asylmottagningssystemet för barnfamiljer.

Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.

Skillnaden i kunskapsnivå mellan barn ökar och forskning visar på stora skillnader i tidig matematik redan före skolstart. Inom projektgruppen ser vi att det finns ett behov av att studera hur aktiviteter med digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att främja barns utveckling och lärande.

I projektet studeras transport poverty (transportfattigdom) genom fallstudier av tre svenska städer.

Syftet är att bidra med en förståelse för barns multisensoriska förbindelse med sociala relationer, maktposititioner, material, kamerans kropp och mänskliga kroppar, rörelse och tid.

Förortsslang och det åtråvärda svenska. Språkanvändning, språkideologi och konstruktionen av svenskhet bland ytterstadens unga i innerstadens gymnasieskolor.

Våld i nära relationer är vanligare bland unga än vuxna, men är relativt ouppmärksammat och svagt beforskat i Sverige. Internationellt finns mycket lite forskning om våldsutövande killars erfarenheter av omgivningens reaktioner, vilka kan vara avgörande för våldets uppkomst och upphörande. Projektet har därför fokuserat på detta.

Projektet fokuserar på användning och effekter av humor i ungas kamratrelationer samt i interaktion mellan unga och vuxna i olika utbildningskontexter.

År 1999 erkände Sverige fem erkända nationella minoriteter. Avhandlingen tar avstamp i detta och belyser hur barn och ungdomar involveras i mer eller mindre politiska praktiker.

Övergripande handlar studien om diskursanalytiska styrningsperspektiv som problematiserar organisering av fritidshem som institution, samt organisering i fritidshemmets praktik.

Maskulinitetens roll i extremistisk ideologi, organisation, rekrytering och radikalisering har till stor del försummats.Detta projekt samlar nordiska forskare för att utforska maskulinitet hos högerextrema, vänsterextrema och islamistiska extremister, samt i manosfären och den yttersta högern.

En studie om nyanländas elevers pedagogiska inkludering i skolan.

Avhandling om nyanlända invandrarfamiljers uppfattning av svensk förskola och hur den kommit till uttryck i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Om unga och föreställningar om språkbruk, plats och identitet i Sverige idag.

Syftet är att studera identitets- och gemenskapande bland ungdomar genom framställningar av och diskussioner kring teman som rasifiering, antirasism och separatism genom en netografi av sociala medier, och av samtal och diskussioner på för studien andra relevanta platser och forum.

Med ett tillvägagångssätt inspirerat av fenomenologin undersöks dessa sammanhang med hjälp av begreppet utseende. Frågor ställs om vilka subjekt och objekt som (kan) dyka upp – var, när och för vem – och om förutsättningarna för och implikationerna av dessa framträdanden (eller deras frånvaro).

Belysning av flerpartsaspekter av klassrums L2-socialisering. Analyserna av klassrumssamtal visar hur både lärares och elevers satsningar på språkkompetenser och lokala ideologier av korrekt svenska eller stil.

En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.

Projektet Svensk sexualundervisning 1882-2014: Normer om sexualitet i ett utbildningshistoriskt perspektiv har beviljats 4,2 miljoner från VR. Forskare med i projektet är professor Anne-Li Lindgren och universitetslektor Sara Backman Prytz. Projektet kommer att pågå i fyra år.

Forskningsprojekt Ungas identitetsformering i separatistiska rum på nätet.

En utvärdering av det våldspreventiva utbilningsprogrammet Mentoret i våldsprevention (MVP), specifikt effekter av MVP i skolan som ett led i universell prevention av våld och kränkningar, särskilt pojkars våld mot flickor även om andra former av våld också ingår.

Om barnkulturproduktion och barnkultur som konstnärligt område.