Växtfysiologi
Som primärproducenter i alla ekosystem driver växter vår biosfär samtidigt som de bidrar till vårt arbete med industriella innovationer. Med tanke på att växter är stationära organismer så krävs det att dem besitter en betydande förmåga att anpassa sig både till abiotiska och biotiska stressfaktorer. Dessutom kan många av dessa fotosyntetiska organismer interagera med vissa växter samt med andra organismer (t.ex. symbios, mutualism) där de förser partnern med kol i utbyte mot andra relevanta näringsämnen. Det är av grundläggande betydelse att förstå de mekanismer som är involverade i växterna som respons till en föränderlig miljö. Här, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, undersöker vi hur växter fungerar på olika nivåer; från molekyl till ekosystem samt genom tid: nu och under evolutionen.
Här hittar du våra utbildningar i Växtfysiolgi
Växtfysiologi finns som inriktning i masterprogrammet i Biologi samt masterprogrammet I Genetisk molekylär växtbiologi: Stockholm University Plant Ecophysiology Research (SUPER).
Mats Björk
Forskningsfokus
Ledare för forskningsgruppen om sjögrässekologi och -fysiologi, med huvudfokus på marina växter, deras fotosyntes, koldioxidbindning (Blue Carbon), utsläpp av växthusgaser och ekosystemtjänster i både tropiska och tempererade miljöer och hur de påverkas av miljöns förändringar som föroreningar och försurning av havet.
Metoder
Olika tekniker för att mäta produktivitet in situ i kustvatten, till exempel olika pulseamplitudemodulerade klorofyllfluorescensmetoder. Vidare används sensorer för t.ex. syre, pH, ljus etc. samt analyser av havsvattenkemi och utsläpp av växthusgaser (växthusgaser), som CH4 och N2O.
Länk till Mats Björks profilsida
Rachel A Foster
Forskningsfokus
Planktonsymbioser mellan prokaryota bakterier och eukaryota alger; Mångfald, fördelning och aktivitet av fritt levande och symbiotiska N2-fixerande cyanobakterier Fotofysiologi och cellbiologi hos cyanobakterier: marina och bräcka vattenstammar Biogeokemi hos marina kol- och kvävecykler.
Metod
Stabil isotopsondering och nanoSIMS; masspektrometri; genuttryck och genombiologi; encellsmetodutveckling; heterologt uttryck; kvantitativa PCR -analyser; algodling och algisolering; fylogenetisk analys för samutvecklingsstudier.
Länk till Rachel Fosters profilsida
Maria Greger
Forskningsfokus
Fytoremediering och växttoxikologi/ekotoxikologi. Rening av vatten och mark från tungmetaller, arsenik, PFAS, PCB etc. med hjälp av växter Tungmetall- och arsenikinnehåll i livsmedelsgrödor Kisel som växtnäringsämne Upptag av kiselnanopartiklar i växter.
Metod
Analys av grundämnen- och grundämnesspeciering, växtupptag i vävnad och på cellnivå, jord-växtinteraktionsstudier t.ex. rotutsöndring med rhizoboxar, rhizosfära koncentrationer av grundämnen och olika jordfraktioner, växt-vatten-interaktioner.
Länk till Maria Gregers profilsida
Katharina Pawlowski
Systembiologi (kvävefixande rotknölssymbioser)
Utvecklingsbiologi (nodulutveckling i olika symbiotiska system)
Evolution (av rotknölssymbioser)
Metod
Molekylärbiologi, genteknik (hårig rottransformering), cytologi (avancerad bildbehandling), metabolism (enzymaktiviteter och metabolitanalyser), molekylär fylogeni, mikrobiologi.
Länk till Katharina Pawlowskis profilsida
Edouard Pesquet
Forskningsfokus
Cellbiologi (växtcytoskelett, organellstruktur, funktion under cellfunktion och differentiering)
Utvecklingsbiologi (utveckling av växtkärlsystemet som svar på endogena- och miljöfaktorer)
Omics och systembiologi (genomik, proteomik, metabolomik, fluxomik, interaktomik, .. under växtcellsdifferentieringen)
Metod
Avancerad bildbehandling (konfokalmikroskopi, mikrospektroskopi, ...), genteknik (CRISPR/Cas9, insertionsmutagenes, genetisk komplementation och transgenes), proteinbiokemi (proteomik, enzymatisk analys, proteinkomplex), växt- och cellodling in vitro, metabolism (LC/MS) baserad analys av metaboliter, pulsföljning, flödesanalys)
Länk till Edouard Pesquets profilsida
Sara Rydberg
Forskningsfokus
Forskningen fokuserar på källa, funktion och kumulativa effekter av neurotoxinet β-N-metylamino-L-alanin (BMAA). Marin biologi, näringsväv, växtplanktoninteraktioner
Metoder
Metoden som används är främst vätskekromatografi-masspektrometri (LC-MS/MS) baserad metabolomik. Sensorer för ljus, pH, etc. Analyser av havsvattenkemi. Bildbehandling.
Länk till Sara Rydbergs profilsida
Varför du skulle vilja studera växtfysiologi!
Senast uppdaterad: 14 september 2022
Sidansvarig: Institutionen för ekologi, miljö oh botanik