This page in English

Kriminologi

Kriminologi betyder läran om brott. Kriminologi avser både själva brottsligheten i sig, vår syn på den och dess inverkan på och av samhället.

På Stockholms universitet bedrivs forskning inom en rad olika områden, som brottsutveckling, kriminal- och narkotikapolitik, ungdomsbrottslighet, företags brottslighet, återfall i respektive upphörande med brott, åtgärder mot brott, utsatthet och rädsla för brott.

Brottsutveckling

Brottslighetens omfattning över tid och rum är ett av kriminologins huvudområden och också något som allmänheten visar stort intresse för.

Brottsutveckling

Fängelse och andra slutna institutioner

Under det här forskningsområdet ryms, förutom fängelset, institutioner som särskilda ungdomshem samt institutioner med sluten ungdomsvård eller sluten missbruksvård.

Fängelse och andra slutna institutioner

Genus och brott

Kriminologisk forskning om genus och brott kan handla om så väl orsaker till brott som utsatthet för brott. Skillnaderna mellan män och kvinnors brottslighet, utsatthet och otrygghet är stora och ett genusperspektiv bidrar till att förstå detta.

Genus och brott

Kriminalpolitik

Kriminalpolitiken studeras inom kriminologin på samma sätt som andra politikområden är föremål för vetenskapliga studier. Exempel på forskning inom området kriminalpolitik är till exempel kriminalpolitikens utveckling i Sverige och politiska reaktioner på brott nu och då.

Kriminalpolitik

Livsförlopp och brott

Livsförloppskriminologi är ett samlingsbegrepp som fångar en forskningstradition som i vid mening handlar om att studerar individers liv över tid.

Livsförlopp och brott

Viktimologi

Inom det här forskningsämnet riktar vi fokus mot brottsoffret istället för gärningspersonen. Ämnet ger fördjupade kunskaper i och ökar förståelsen av brottsofferskap.

Viktimologi