Forskningsämne Utbildningssociologi

Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.

Om betydelsen av elevers engagemang för ojämlikheter i utbildning efter kön och invandrarbakgrund.

Projektets syfte är att utvärdera hur regionala skillnader i tillgången till olika typer av gymnasielinjer påverkade löner, sysselsättning och andra arbetsmarknadsrelaterade utfall för individer som gick på gymnasiet under 1970-och 1980-talen.

Hur skolsystemet svarar på migration har en enorm påverkan på integrationen. Skolor kan vara ett medel för social mobilitet och för att utveckla en känsla av tillhörighet i lokalsamhället. TEAMS-projektet adresserar det akuta behovet att hjälpa lärare möta behoven hos studenter som migrerat.

Det finns anmärkningsvärt lite kunskap om varför flickor klarar sig bättre i skolan än pojkar och det finns fortfarande begränsad kunskap om vad som ligger bakom den starka horisontella könsegregeringen i utbildning. Detta projekt testar hypoteser om hur könsojämlikhet i utbildning uppstår och upprätthålls.

Huvudsyftet med detta projekt är att undersöka hur gymnasieutbildningens innehåll påverkar deltagande i demokratiska val, individers hälsa och social rörlighet. Innehållet i en utbildning kan ha betydande långsiktiga konsekvenser för många olika utfall.

The aim of this project is to provide evidence on the outcomes of individuals who choose their high school program gender-atypically and start a program where they belong to the minority gender.

Syftet med detta projekt är att ta fram ny kunskap kring utbildningssegregationens dynamik, mekanismer och effekter på olika nivåer i utbildningssystemet genom fyra oberoende delstudier baserade på Svenska registerdata.