Forskarnas bästa semestertips

Grillrök ett säkert sommartecken. Foto: Mostphotos

Att doftvandra är ett enkelt sätt att njuta av semestern. Att fokusera på doftintryck kan göra en helt vanlig promenad till en mindfulnessövning och ge dig nya perspektiv på en plats. Tillsammans med sin forskargrupp upptäcker doftforskaren Jonas Olofsson ofta nya platser via doften.

– När vi är på konferensresor i främmande städer ger vi oss ut med anteckningsblock och kartlägger städernas dofter. I den italienska staden Trieste fann vi bland annat dofter av läder, kaffe och hav. Det ger en fördjupad känsla för stadens egenart.

Enligt Jonas Olofsson har luktsinnet och dofter länge hamnat lite på undantag, trots att dofter är en viktig skärningspunkt för våra tankar och känslor.

– Många tror fortfarande att det är ett enkelt och primitivt sinne, och att vi människor är sämre än de flesta andra djur på att känna lukter. Men under coronapandemin började många förstå hur betydelsefullt luktsinnet var.

Jonas Olofsson vill även uppmana alla att vara utomhus när det regnar.

Regndofter är fantastiska och det är sorgligt att vi så ofta stannar inomhus när vi egentligen borde skynda oss ut!

Från appen Runstenar.

Är du intresserad av runstenar? Med den nya appen "Svenska runstenar", utvecklad av runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet ser du exakt var det finns runstenar i Sverige – du får veta om det är lätt att ta sig dit och i vilket skick stenen är. Du kan också bidra med foton till appen.

– Det är svårt att hitta runstenar även om man är jätteintresserad. Många stenar är flyttade på och står inte kvar på sina ursprungliga platser. Andra stenar har försvunnit och jag har varit med om att folk försöker hitta dem trots att stenarna inte längre är där. Det kan bli förvirrande. Appen är ett perfekt planeringsverktyg för lyckade runstensexkursioner, säger Sofia Pereswetoff-Morath.

”eubern + ok × saen + þaiR × raistu × stain × eftriR × þorfroþ × boata × ikiþoru

Appen ”Svenska runstenar” är den första i sitt slag och innehåller idag 1300 av Sveriges ca 2000 runstenar – alla de runstenar som är tillgängliga i Norrland (Gästrikland, Medelpad och Hälsingland) och Svealand (Uppland, Södermanland, Västmanland, Värmland och Närke). Hösten 2024 kommer även Götaland.

Rapportera och fotografera!

Det kommer även att finnas en rapporteringsfunktion i appen där besökare av en runsten kan rapportera om något i guiden inte stämmer. Tills vidare går det att mejla Sofia Pereswtoff-Morath (se nedan).

– Bidra gärna med ditt eget fotografi av runstenar till appen, uppmanar Sofia.

Kontakt

Mejla gärna kommentarer och fotografier till spm@su.se.

Sofia Pereswetoff-Morath

Läs mer om appen

Ladda ned Runstensappen

Runstensappens ikon i App Store (iPhone) och Google Play (Android).

iPhone App Store: Svenska runstenar

Android Google Play: Svenska runstenar

Eller sök på ”Runstenar” i App Store eller Google Play och leta efter ikonen med ett rött runstens-R. Se även QR-koder nedan.

I appen behöver du ladda ned guider för respektive landskap, vilket med fördel görs när du har tillgång till wifi. Därefter går det att använda appen utan wifi. De nedladdade guiderna går att ta bort (under Inställningar).

Gör så här

1. Ladda ner appen.
2. Klicka på en av guiderna, t.ex. Uppland, och ladda ner den.
3. I den interaktiva kartan klickar du på den röda runsten som du är intresserad av och därefter på runstenens namn som visas.
4. Du får upp en informationssida med bild och text. När du backar tillbaka till kartan är runstenen grön, så du vet att du har besökt den. Dina besökta runstenar går att nollställa via menyn.
5. Om du råkar veta vilket signum en runsten har (t.ex. U 121), men inte vet exakt var den står, finns det en sökfunktion överst i kartan: sök på U 121 (eller bara 121).
6. Det går att växla mellan karta och satellitvy och så småningom kommer en funktion med vägbeskrivning att finnas (Hitta hit).

QR-koder till App Store och Google Play.

Hur ser du på din omgivning när du befinner dig på en plats? Ser du dagens landskap eller vandrar du i minnet eller sinnet? I antologin ”Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap”, guidar tolv etnologer och kulturhistoriker till Djurgården i Stockholm. Med utgångspunkt i olika forskning tipsar de om skilda sätt att uppleva en plats.

Nio av dem är forskare med anknytning till Stockholms universitet. Se tips på saker att upptäcka från några av dem nedan.

– Vi har förankrat våra texter i geografin och rör oss som författare med olika tempon, mot tydliga mål och längs med i förväg utstakade rutter. Ibland är det ett förutsättningslöst strövande både i det nuvarande och i det historiska minneslandskapet. Ibland handlar det mer om att utforska Djurgården som ett sinnesrum. Alldeles som stigarna i en skog kan löpa både parallellt och korsa varandra hoppas vi att det ska berika läsarnas egna strövtåg.

Lejonslätten kallas ett parkområde på Södra Djurgården. Namnet kommer från 1700-talet, när djurhetsning var ett kungligt nöje på Djurgården och lejon och björnar fick utkämpa strider på liv och död inför publik. 1792 sköts det sista lejonet, som stoppades upp. Det finns nu på Naturhistoriska riksmuseet. Foto: okänd Läs mer

De döda djurens promenad

Simon Ekström
Djurgården är fullt av platser och minnesmärken som riktar besökarens blick mot numera avlidna människor. Men för den som vill går det också att hitta spåren efter de döda djuren.

– Ett förslag är att ta vägarna förbi Nordiska museets nyligen omgjorda baksida, den som vetter mot Vasamuseet. Här kan man slinka in på kaféet Lusknäppen. Bakom det ovanliga namnet döljer sig Nordiska museets tidigare sanitetsinrättning för icke-välkommen ohyra. Strax intill står den lilla gårdshunden Sickis staty. På andra sidan museet breder Lejonslätten ut sig. Namnet påminner om de exotiska lejon som avslutade sina dagar på platsen. För den som ta sig lite längre bort rekommenderas ett besök på Djurkyrkogården bara en bit från Kaknästornet. I den lummiga skogsmiljön har människor i mer än hundra år begravt sina husdjur. Stenar och inskriptioner berättar om det djupt kända tomrum som även en icke-mänsklig vän kan lämna efter sig.     
Simon Ekström

Vilka ljud föredrar du? Tivolivrål eller vinden i en stillsam skogsglänta? Ljudet av en båtmotor eller klirrande bestick? Vad karaktäriserar egentligen Djurgården som ljudlandskap? Gå en promenad med öronen spetsade så får du veta. Foto: Maria Groth/Mostphotos

Jogga som en kulturgeograf

Annika Strandin Pers
Löpning är kanske inte det första som förknippas med Djurgården. Men enligt kulturgeografen Annika Strandin Pers är ön en av de bästa platserna att springa på i Stockholms innerstad.

– Löpning är ett bra sätt att erfara en plats, och att bli en del av den. Ta dig runt hela Djurgårdsön. Se det som en utflykt där farten är mindre viktig.

Enligt Annika Strandin Pers är en av fördelarna med att springa in en plats, att löpare tenderar att befolka platser under andra tider på dygnet och i fler väder och delar av året än vad de större besöksströmmarna på Djurgården gör. Att snöra på sig löparskorna och vara ute i många olika väder och tider ger därför möjlighet att se mer och fler sidor av ön.

– Som löpare får du chansen att glänta på dörren och kika bortom Djurgården som en sommarö. Du möter Djurgården utanför turistsäsongen eller på morgonen, innan attraktionerna har öppnat.
Annika Strandin Pers

Flanera med öronen

Elin Franzén
En annan dimension, bortom Djurgårdens många sevärdheter, framträder för den flanör som tar sig an ön med särskild uppmärksamhet mot det som endast låter sig förnimmas i form av ljud. Vad karaktäriserar Djurgården som ljudlandskap?

– En promenad med ljuden i fokus fångar det som sker i omgivningen – själva livet som pågår där och då. Beroende på vilka vägar promenaden tar kontrasteras olika typer av miljöer mot varandra: tivolivrål mot en stillsam skogsglänta, vind och båtmotorer mot turistsorl och klirrande restaurangbestick, en toppmodern spårvagn mot den kuriösa signalen från en vagn från förr. Ett tips till den lyssnande Djurgårdsbesökaren är att inte låta öns geografiska utsträckning begränsa upptäckterna; läten från den övriga staden spiller in över ön och ger Djurgården dess särprägel. Kom sedan tillbaka en annan årstid och upptäck ett ljudlandskap med andra klanger än sommarens.
Elin Franzén

Djurgårdens hemligaste plats

Mirja Arnshav
Beckholmen är något av en "doldis" på Djurgården. Den lilla ön nås via en smal bro vid Djurgårdsvarvets kaj och upplevs med fördel från Beckholmsstigen, vars informationsskyltar berättar om platsens maritima historia.

– Från öns höjder kan man avnjuta en vacker utsikt över Stockholms inlopp, samtidigt som man kan ana färdvägen för Vasas seglats den 10 augusti 1628, från slottet och fram till förlisningsplatsen Vasadjupet. Nedanför höjden ligger dockan dit Vasa togs efter bärgningen, och bergrummet där de mindre föremålen konserverades. Med lite fantasi kan man tänka på alla fynd som dröjer kvar på bottnarna under den glittrande vattenytan, utmed segelleden in mot Stockholm och längs med södra Djurgårdens stränder.
Mirja Arnshav

Portalpromenaden

Lotten Gustafsson Reinius
Att Södra Djurgården tillhör Stockholms mest monument- och symboltäta områden märks bland annat på alla de fantasieggande portar och portaler man kan finna där.

– Roa er med att hitta exempel på gudar och gudinnor som smyckar områdets ingångar – valet av gudavärld speglar de publiker och stämningar som en gång tilltalades av utsmyckningarna.

Vill du ha mer kan du ta dig an den mer avancerade utmaningen att studera hur vissa av ingångarna refererar till varandra. Hittar ni blinkningen till den fristående blå porten ovanför ingången till restaurangen med samma namn? Eller den satiriska leken med Djurgårdskyrkans klassiska pelare som kan ses i en sidoutgång från Gröna Lund? Har ni fått mersmak? Vandra sedan vidare för att förkovra er ännu mer i det underbart nördiga ämnet portologi!

Lotten Gustafsson Reinius

Evolutionspromenaden

Anders Telenius
Djurgårdsön uppvisar en biologisk mångfald som per ytenhet är slående hög! Till de mer intressanta platserna på ön hör lundmiljöerna kring Rosendal och ”Stora jakten”, våtmarkerna vid Isbladskärret, naturen runt om på Blockhusudden, men även stadskvarteren i den ”gamla” Djurgårdsstaden och Beckholmen.

– Det är alltid svårt att garantera artfynd på specifika platser, men platserna är värda ett besök oavsett hur det går. Om man lyckas identifierar något spännande ger det guldkant, vilken nivå av kunskap man än befinner sig på.

Sök genom ”Explore by location” efter information om var olika växt-, djur- och svamparter genom tiderna har rapporterats genom att besöka webb-platsen för Svensk biodiversitetsdatainfrastruktur – SBDI

– På Norra Djurgården bör man för övrigt inte missa SU:s campus, som är platsen för en hel del intressant biologi, åtminstone i dess utkanter. Därtill förstås Husarviken, Laduviken, Brunnsviken, Tivoliudden, Ulriksdal och Haga. Det finns bra kartor med tips om promenader och cykelstråk i Nationalstadsparken, som för en till och förbi intressanta sådana platser.
Cykelkarta över Nationalstadsparken
Prova även Global Biodiversity Information Facility

Anders Telenius har förutom sin forskargärning varit med om att bygga upp Svensk biodiversitetsdatainfrastruktur och Global Biodiversity Information Facility

Tidsresan

Maria Bäckman
Gör en tidsresa i sommar! Besök Skansen, men inte som en djurpark eller hemvist för allsången. Besök istället världens äldsta friluftsmuseum där man redan i slutet av 1800-talet ordnade fester, marknader och aktiviteter som var tänkta att vara en form av tidsresor.

– Gör ett besök i 1920-talets Skåne, hälsa på i 1870-talets Halland eller titta in en stund hos fröknarna på en 1700-talsherrgård från Skogaholm. Lär dig hur man levde i 1800-talets finnskogar och vila fötterna i trädgården bakom Bergsmansgården från 1600-talet. Reflektera en stund över hur ett så gammalt museum som Skansen också är ett museum över skilda tiders syn på historia och kulturarv. Drick sedan en kopp kaffe eller ett glas saft på Petissan och fantisera om hur studentlivet runt Observatorielunden i Stockholm kunde ha tett sig under det sena 1800-talet. Köp slutligen en jojo hos järnhandlaren och roa dig på trettiotalsvis innan du vandrar hemåt!

Maria Bäckman

Glöm, döm eller bevara – Utvecklingspromenaden

Lars Kaijser
– Låt dig inspireras till en promenad från Hasselbacken, förbi Gröna Lund och runt kvarteret med Liljevalchs och Abbamuseet och fundera på hur diskussioner och debatter om områdets framtid rymmer olika hänvisningar till det förflutna. Här framträder vissa delar av historien som mer eftersträvansvärda, medan andra tenderar att flyttas ut i glömskan. Vad av historien vill du lyfta fram?
Lars Kaijser

Vad har monumenten att berätta?

Mattias Frihammar
– Ett monument ska påminna om dåtiden, men berättar lika mycket, eller till och med mer, om samtiden. Lär dig mer om varför några av Djurgårdens monument står där de står, vilka som varit initiativtagare, hur och av vilka de väcks till liv och på vilket sätt de speglar dagens ideal och tidsanda.
Mattias Frihammar

Följ ekologen Caroline Greiser i spåren när hon mäter, modellerar och kartlägger temperaturer nära marken och undersöker hur små variationer i klimatet påverkar marklevande växter och djur. Foto: Caroline Greiser

Landskapsekologen Caroline Greiser jobbar med att kartlägga mikroklimatet i fem sörmländska naturreservat där det finns granbarkborre-angrepp, Tore Grav, Ekeby, Noresjön, Storhultets och Fräkenkärret.

De senaste somrarna har varit torra och varma i stora delar av Sverige. Många träd mår dåligt av torkan och granar som är stressade är extra mottagliga för angrepp från granbarkborre. De långa varma somrarna har även inneburit att granbarkborren kunnat svärma fler gånger än normalt.

Men all skog har inte blivit uppäten, så det finns massor av fin natur att upptäcka. Och kanske stöter ni på någon av mina loggar.

Följ med Caroline i fält och se hur hon arbetar

Och lär dig mer om resultaten

Hitta dit

Hitta naturreservat i Södermanland

Läs mer

Skogsvårdsstyrelsen om granbarkborreangrepp
Länsstyrelsen om granbarkborreangrepp

Ta inspiration från fyrbenta vänner för att få en ångestfri sommar. Ta dagen som den kommer, gläd dig åt små saker och var inte långsint. Per Carlbring tillsammans med den licensierade vårdhunden Ludde som gratis hjälper hundrädda på Stockholms universitets psykologiska klinik. Foto: Stina Karjer

Den av många efterlängtade sommaren är här. En tid på året som förknippas med glädje, men också med skyhöga förväntningar. Det gör att semestern riskerar att inte blir den nödvändiga återhämtning som hjärnan behöver.

– Sommaren är faktiskt, i motsats till vad många tror, en period då många känner sig deprimerade, säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.

För att undvika ångest och depression tycker Per Carlbring att man kan försöka tänka lite mer som en hund.

Mitt tips är att försöka leva som en golden retriever – ta dagen som den kommer, bli glad av de små glädjeämnena i tillvaron – och händer något negativt var absolut inte långsint.

Ett annat beprövat tips är att vara ute mycket i naturen och att umgås nära djur om man har möjlighet. Även här har hunden fördelar.

– Att umgås med djur utomhus är ofta avstressande, eftersom de är närvarande och njuter av att vara i stunden. Hundar till exempel ger villkorslös kärlek och är allmänt ett väldigt bra föredöme för hur man ska leva sitt liv under semestern.

Fler tips från Per Carlbring för en ångestfri sommar

• Lägg tid på sömn och återhämtning
• Undvik alkohol
• Var fysiskt aktiv
• Strunta i ”att göra listan” och prioritera saker som ger dig livskvalitet
• Ha realistiska förväntningar

Stanna inne, ladda ner den fria mjukvaran Blender och lär dig 3D-modellering, ljussättning och animation. Foto: Daniel Bystedt Läs mer om bilden på Wikimedia Commons

Regn eller solsken? Du kan faktiskt välja att ignorera årstiden och använda semestern till att utveckla din digitala skaparförmåga. Tobias Falk är universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Hans bästa sommartips är att helt och hållet förneka säsongens oskrivna krav och istället sitta vid datorn.

– Om du inte redan gjort det, ladda ner den fria mjukvaran Blender och lär dig 3D-modellering, ljussättning och animation. Jag vågar påstå att det inte finns någon gratismjukvara som erbjuder mer. Leta hjälp bland nån av tusentals ”tutorials” på webben för att komma vidare. Du får helt nya perspektiv på hur du kan uttrycka dig.

Om Blender

Blender är en fri programvara (open-source) för skapande av 3D-grafik. Den används inom animation, 3D-modellering och 3D-printing, UV-kartläggning, konst, virtual reality och spelutveckling.

Läs mer om Blender

Ny forskning visar att Sveriges sjöar har blivit både torrare och blötare under de senaste decennierna beroende på var i landet de finns. Saeid Aminjafari, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet har med hjälp av satellitobservationer kartlagt förändringarna och tipsar om tre sjöar att besöka i sommar.

– Även om vi inte med säkerhet kan slå fast att det beror på klimatförändringar kan vi konstatera att blött blir blötare och torrt blir torrare.

Norr blir blötare

Sjöar som ligger i norra Sverige blir oftast blötare och får mer vatten. Detta beror på att vattnet i dessa sjöar kommer från snö i bergen. Och på grund av klimatförändringarna börjar snösmältningen tidigare på våren och varar längre, därför rinner mer vatten till sjön.

– Ett exempel är Lake Virrihaure. Om du gillar att vandra kan du besöka denna sjö i bergen och njuta av den största nationalparken i Sverige som heter Padjelanta, som är en del av UNESCO:s världsarvslista Laponia.

Söder blir torrare

I söder brukar sjöar bli torrare, det beror på att lufttemperaturen har blivit varmare och vattnet som avdunstar från dessa sjöar är mer än vattnet som rinner till sjön.

– Sjön Mockeln är ett exempel på en sjö som blir torrare. Gillar du att fiska så finns det fina fiskeplatser vid denna sjö som du kan besöka på sommaren.

Reglering stabiliserar Mälaren

De sjöar som håller en stabil vattennivå gör ofta det på grund av aktiv reglering. Till exempel genereras över femtio procent av Sveriges el genom vattenkraft, som är beroende av dammar som kontrollerar vattnet som rinner ut i sjöar.

– Mälaren, Sveriges tredje största sjö är ett exempel på en sjö där en aktiv vattenförvaltning gjort att den bibehållit en oförändrad vattennivåutveckling under flera år.

Bild: Saeid Aminjafari

Läs mer om Saeid Aminjafaris forskning
Läs mer om forskningen som bygger på satellitbaserad vattenövervakning