Vem har råd med sportlov?

– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing, säger Simon Hjalmarsson.

Att åka på familjesemester på sportlovet är inte möjligt för alla. Vad som är norm beror på var du bor i landet. Att åka till alperna eller lantstället är vanligt i Stockholms innerstad, men inte lika vanligt på landsbygden. Foto: Gabby Baldrocco/Mostphotos

Vad innebär det att vara ett fattigt hushåll?

– Enligt ett vanligt mått räknas familjer som fattiga om de inte har råd med fem eller fler av tretton uppräknade nödvändigheter, som att ha det tillräckligt varmt hemma, att kunna betala oförutsedda utgifter och delta i sociala aktiviteter. Med de senaste årens kostnadsökningar är det sannolikt fler som inte har kontantmarginal. Den materiella nöden ökar när kostnaderna ökar, konstaterar Carina Mood, professor i sociologi som forskar om fattigdom och ungas välfärd.

Så hur många har råd att resa bort på lovet?

– Alla åker inte bort på sportlovet. Olika normer styr, där normen i innerstadsskolor kanske är att åka till fritidshus eller alperna, men inte i landsortsskolor. Vad man väljer att göra beror mycket på vad andra gör. Alla har heller inte råd att resa bort på loven, ungefär en tiondel av befolkningen har inte råd med en veckas semester hemifrån, enligt de senaste uppgifterna i undersökningen EU-SILC.

– Att ha råd med en veckas semester är också något som varierar mellan familjetyper. I den förra levnadsnivåundersökningen, som gjordes 2010, svarade 17 procent av ensamstående föräldrar och 8 procent av hushållen med två föräldrar att de inte har råd med en veckas semester. På frågan om de skulle klara en oförutsedd utgift på 13.000 kronor svarade 39 procent av ensamstående och 17 procent av hushållen med två föräldrar att de inte klarar det, säger Carina Mood.

Hur mycket pengar har barn att röra sig med?

–  Familjer med ensamstående förälder eller utländsk bakgrund har sämre ekonomi. Men det är familjens ekonomi. När vi frågar barnen framkommer det att sambandet är svagt mellan föräldrars och barns inkomster. Föräldrar tycks prioritera barnen. Unga med svensk bakgrund jobbar mer än unga med utländsk bakgrund, sannolikt för att de har större kontaktnät. Men unga med utländsk bakgrund får mer pengar från föräldrarna så det blir inte så stora skillnader.

– I undersökningen som gjordes 2010 hade 10–12-åringar någon hundralapp i månaden att rör sig med, medan äldre barn hade i genomsnitt ungefär tusen kronor i månaden. 12 procent av de tillfrågade svarade att de sällan hade råd att göra det som kompisar gör, lite högre bland barn med utländsk bakgrund, säger Carina Mood.

Risk att barn med sämre ekonomi blir utan vänner

Simon Hjalmarsson, doktor i sociologi, som forskar om barns ekonomi, har studerat sambandet mellan barns sociala relationer och ekonomi. Han fann att det finns en koppling mellan åttondeklassares ekonomiska resurser och sociala relationer med klasskamraterna.

– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing. Alla barn som har sämre ekonomi upplever inte det, men det finns en förhöjd risk.

– Att sänka kostnaderna för aktiviteter som lockar barn och unga, till exempel under sportlovet, kan vara ett sätt att främja den sociala inkluderingen, säger Simon Hjalmarsson.

Mer läsning

Läs mer om Carina Moods forskning
Mer om Simon Hjalmarssons forskning