Både “lagom” och “orten” – ny studie om hiphopens roll i identitetsskapande
Hur använder svenska hiphopartister sin konst för att förmedla personliga berättelser från livet i Stockholms förorter? Hiphopkulturen är ett viktigt verktyg för artisterna i skapandet av ett alternativ till den traditionella svenska identiteten, en identitet som också är hundra procent svensk. På så sätt bidrar hiphopkulturen till ett mer inkluderande Sverige, menar sociologen Sjors Joosten i sin avhandling.
Sjors Joostens avhandling ”100% Swedish. Working for recognition through Hip-Hop from the suburbs of Stockholm” undersöker hiphopens roll i identitetsskapande och social tillhörighet i en svensk kontext. Sjors Joosten, nybliven doktor i sociologi, har intervjuat svenska artister med invandrarbakgrund som vuxit upp i Stockholms mer segregerade förorter, samt managers, musikproducenter, och andra intressenter. Förutom kvalitativa intervjuer har han även analyserat låttexter samt andrahandskällor som mediarapportering. Bland de trettiotal artister han intervjuat finns exempelvis Zoe Lobos, Erik Lundin, Salla Salazar, Gee Dixon och Keya.
–Många hiphopartister kämpar för att få tillhöra det svenska samhället, ett erkännande av att deras erfarenheter och tillvaro också ska räknas som hundra procent svensk, säger Sjors Joosten, som nyligen disputerat vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Även om hiphopen är mer normaliserad idag ses musikstilen fortfarande som producerad i utanförskapsområden, av invandrare sedda som De Andra, menar Sjors Joosten.
–Det blir särskilt tydligt när media ger oproportionerligt stor uppmärksamhet till gangsterrap som betonar kriminalitet och utanförskap, något som kan förstärka de stereotyper och det utanförskap som många redan befinner sig i och osynliggör de hiphopartister som försöker förmedla budskap om tillhörighet och erkännande – artister som utmanar och arbetar emot negativa föreställningar om marginaliserade områden, mot rasism och diskriminering.
På så sätt har hiphopen en transformativ potential, är slutsatsen i avhandlingen, inte bara för individer utan även för samhället i en vidare bemärkelse.
Själv invandrad till Sverige från Nederländerna, såg Sjors med förvåning hur hiphopen blev allt mer mainstream, hur hiphopartister från förorterna började uppträda inte bara på nationella scener utan dessutom började göra entré i tv-shower och de finare salongerna. Han blev intresserad av att studera detta närmare.
–Att hiphopartister tillåts uppträda på olika galor, mainstreamscener och shower, särskilt de som symboliserar den svenska kulturen såsom Allsång på Skansen, är ett tecken på att hiphopen blivit mer accepterad. Tyvärr går denna process ganska långsamt, något som många nämner i intervjuerna. Hiphop är kanske för högljudd, uttrycksfull, innovativ, håller sig inte inom ramarna – och passar därför inte in i den svenska definitionen av ”lagom”.
Han menar att hiphopen inte bara omdefinierar den svenska identiteten, men också bidrar till en bredare kulturell mångfald. Artisterna beskriver sitt närområde, sin uppväxt och familjs invandrarbakgrund, samt sina erfarenheter av att leva i det svenska samhället.
–Det finns mycket stigma kring ”utanförskapsområden”, utsatta förorter, samt diskriminering och rasifiering av De andra, som inte ses som svenska. Hiphopen har stor betydelse för svenska artister med invandrarbakgrund och de som lyssnar på dem. Musiken används ofta som ett verktyg för att skapa nya identiteter och för att hantera integration och utanförskap. Några artister sa ”Jag är hundra procent mig själv, som artisten Zoe Lobos sa till exempel, eller hundra procent från Husby”. Det här är erfarenheter från Sverige, kommunicerade på svenska, som borde erkännas som helt igenom svenska.
Genom att inte definiera sig som antingen eller, utan istället definiera sig som hundra procent sig själva, överskrider de symboliska gränser mellan ”svenskhet” och ”invandrarskap” och omdefinierar det vi ser som ”vi”, det svenska samhället, menar Sjors Joosten.
–Hiphop är en av de mest populära kulturerna bland unga för tillfället. Musiken har en symbolisk makt att överskrida gränser mellan grupper och föra människor samman. På så sätt kan artisterna bidra till ett mer inkluderande samhälle som är både ”lagom” och ”orten”, säger Sjors Joosten.
Mer om studien
Läs studien ”100% Swedish. Working for recognition through Hip-Hop from the suburbs of Stockholm” av Sjors Joosten, vid Sociologiska institutionen.
Kontakt:
email: sjors.joosten@sociology.su.se , tel: 076-950 44 16
Senast uppdaterad: 14 juni 2024
Sidansvarig: Sociologiska institutionen