Barns språkliga förmåga betydelsefull även för andra förmågor

Foto: Wavebreak media, Mostphotos.

Signe Tonér anser det viktigt hur man ser på exekutiva funktioner eller förmågor. Om det är förmågor som går att stärka, utveckla och utmana eller om man ser dem mer som egenskaper – att någon är på ett visst sätt.

– Min avhandling handlade om barn, 4–6 år och deras språkliga förmågor kopplade till deras exekutiva förmågor, alltså högre kognitiva funktioner som har att göra med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. De är viktiga för att man ska kunna lösa problem, fungera i sociala samspel och att lära sig saker som matte och språk.

Bekräftat samband mellan språkliga och exekutiva förmågor

– I våra delstudier bekräftade vi att det finns ett samband mellan de här förmågorna. Det har man funnit i andra studier, men inte i svensk kontext. Det som är intressant för pedagoger i förskolan är att språkliga och exekutiva förmågor verkar samspela. Man talar mycket om språkutvecklande arbetssätt i förskolan, men inte om exekutiva förmågor. Möjligen pratar man om det i relation till barn med uttalade svårigheter, till exempel adhd-problematik, men inte om det som en förmåga som kan utvecklas på samma sätt som språk, motorik eller socioemotionell förmåga. 

Signe Tonér. Foto: Pierre Martin.

Flickor har ett försprång

– Vi tittade också på hur de här förmågorna hänger ihop med olika bakgrundsfaktorer, främst kön och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det är många studier som tyder på att flickor har ett försprång redan tidigt i språkutvecklingen.

Vad det gäller exekutiva förmågor så har man inte undersökt det tidigare i Sverige, men där ser vi också tydligt att det är fördel att vara tjej. Förskolepedagoger kanske skulle behöva bli mer medvetna om att det går sämre för pojkar senare i skolan, och att det har blivit färre pojkar som går vidare till högre studier. Att lägga genusperspektiv på språkutvecklande arbetssätt är något som man skulle behöva undersöka mer, både i praktiken och i fler studier, för att se om det är möjligt att ge pojkarna en extra skjuts i språkutvecklingen.

Föräldrars utbildningsnivå påverkar

– Det är framför allt föräldrarnas utbildningsnivå som verkar vara avgörande, och det finns ett samband både ifråga om språkliga och exekutiva förmågor. Det här är väl också något som de som arbetar i förskolan har en känsla av, men det har inte funnits tydliga belägg för det förrän nu. Det verkar också som att relativa små skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå kan ge statistiskt signifikanta skillnader i barnens språkliga och exekutiva förmågor. Det är också viktigt att säga att det här sambandet är oberoende om barnen är flerspråkiga eller inte. 

Resultatet viktigt för organisering av undervisning

– Med kunskapen om att socioekonomisk bakgrund kan spela ganska stor roll för de här förmågorna, kan vi diskutera hur man kan organisera sin undervisning så att man ger barn likvärdiga förutsättningar.

– Vi skulle behöva ytterligare studier för att kunna påstå att det här borde påverka samhällets principer. Det finns ju extra resurstilldelning till socioekonomiskt svaga områden, men parallellt med diskussioner om skolan och lärare i skolan, kan man konstatera att man borde försöka rekrytera de bästa förskollärarna till de socioekonomiskt utsatta områdena.

Fler studier behövs för hitta rätt åtgärder i svensk förskola

– Från ett mer övergripande perspektiv handlar det om att man behöver fundera hur undervisningen i förskolan ska varieras. Om man vet att svag socioekonomisk bakgrund är en riskfaktor – och det att vara pojke är en riskfaktor – borde man kanske ta hänsyn till det när man planerar undervisningen. Då kan det handla om att satsa på ett språkutvecklande arbetssätt och fundera över vad det i sådana fall skulle innebära. Det måste ju vara något som ger effekt, och där vet vi för lite. För dilemmat är att man satsar mycket på att arbeta med språk, men vet ändå inte riktigt om det man har gjort har effekt, kortsiktigt eller långsiktigt. Där behövs det många fler studier med intervention och effekten av denna i svensk förskola. 

Differenterad undervisning en möjlig lösning?

– Vi skulle behöva diskutera detta vidare, både föra fram vad forskningen säger och ha en dialog tillsammans med förskolan som fält. Undervisningsbegreppet har kommit in på senare tid och vi har diskuterat vad det innebär. Nu är kanske tiden mogen för att börja tala om differentierad undervisning. Inte bara då att det finns olika sätt att undervisa för att nå samma mål, utan faktisk också tänka utifrån individer och individuella faktorer – och fråga oss vad det innebär att vi ska ge alla likvärdiga förutsättningar. Skräddarsy är kanske att ta i, men vi kanske måste ta in vissa sådana aspekter i tankarna när vi planerar och organiserar undervisningen i förskolan.

Ladda ned Signe Tonérs avhandling från DiVA:

Language and executive functions in Swedish preschoolers