Jonas Svennebring - utvecklar nätverksteknologi

Jonas utvecklar nätverksteknologi på företaget Intel. Bland annat leder han ett projekt där han utvecklar processorer. Med samma teknik går det även att exempelvis förbättra superdatorer vilket gör att arbetet leder till samarbeten med grupper och kunder över hela världen.

Porträtt Jonas Svennebring.
Jonas Svennebring -foto privat

På Fysikum läste jag en magisterexamen i fysik med inriktning mot halvledarfysik/elektronik. Jag kompletterade även studierna med fristående kurser inom datalogi/systemvetenskap, dels i Stockholm men även distanskurser i Uppsala.

 

Vad var det bästa med studietiden på Fysikum?

Det var en väldigt intensiv tid och vi var en taggad grupp som jobbade på väldigt hårt. Det skapade en väldigt nära gemenskap och jag har fortfarande kontakt med flera av dem idag. Studierna ledde även till vad jag uppfattar som en förändring i hur jag tänker, hur min hjärna fungerar. Jag upplever att jag efter studierna fick en helt annan klarsynthet, där processen för att angripa problem är mer betydelsefull än själva faktan.

 

På vilken sätt har din utbildning hjälpt dig i ditt nuvarande arbete?

Jag har sedan mellanstadiet programmerat datorer och planen var inte att läsa fysik. Men under gymnasietiden såg jag hur fysiken hjälpte mig förstå och beskriva världen, som jag sedan kunde få in i datorn med hjälp av matematik. Ända sedan dess har fysiken varit en central del i mitt dagliga arbete. Oavsett om det handlar om hur elektronerna flödar i våra kretsar eller hur radiosignaler i mobila nätverk, eller mer alldagliga beteenden. Den nya teknik jag arbetar med att utveckla har en direkt koppling tillbaka till den kunskap jag fick under min utbildning på Fysikum.

 

Vilka förmågor har du utvecklat tack dina studier som du anser vara viktiga i ditt arbete?

Vetenskapligt tänkande är nog det viktigaste. Det finns många förmågor från studierna som är viktiga men det är påfallande hur just möjligheten till vetenskapligt tänkande gjort mitt arbete framgångsrikt. Det finns en tydlig skillnad mellan hur förslag och nya koncept accepteras om det finns ett tydligt vetenskapligt upplägg i analysen, till skillnad om det inte finns.

På denna sida