"Mitt hjärta klappar extra för onkologi"

Rebecca Titternes tog examen från sjukhusfysikerprogrammet 2020. Hon fick jobb direkt och arbetar nu på Karolinska universitetssjukhuset med diagnostik.

Porträtt
Rebecca Titternes tycker att det är varierande, utvecklande och givande att arbeta kliniskt.

Varför ville du bli sjkhusfysiker?

– Från början vill jag läsa till läkare, men under den naturvetenskapliga basterminen blev jag mer intresserad av fysik och matte. När jag skulle söka till läkarprogrammet såg jag en annons där det stod "Gillar du fysik och matte men vill arbeta kliniskt på ett sjukhus?" Jag läste på om sjukhusfysikerprogrammet och blev helt tagen. Jag har alltid haft ett intresse för strålning och mitt hjärta klappar extra för onkologi. Därför tyckte jag att sjukhusfysik passade just mig. 

Hur upplevde du utbildningen?

De första tre åren var väldigt teoretiska, vilket var tufft för mig då det inte föll sig naturligt för mig att läsa fysik och matematik på en högre nivå. Men detta var något jag jobbade på och utvecklade under utbildningens gång.

Jag tyckte att de sista två åren var fantastiskt roliga

För att hålla kvar min låga arbetade jag vid sidan om studierna och envisheten lönade sig till slut. Jag tyckte att de sista två åren var fantastiskt roliga. Utbildningen är mer nischad på just strålning då och man läser om om medicinsk teknik, radiobiologi, diagnostik, strålskydd, strålterapi och så vidare. Det sista 1.5 året är kurserna helt kliniska och man spenderar mycket tid på sjukhuset i samma miljö som man kan komma att jobba i om man väljer att arbeta kliniskt, vilket för mig var väldigt spännande.

Vad är det roligaste med att arbeta som sjukhusfysiker?

Ingen dag är den andra lik, vi har ett varierat arbete med att programmera, göra beräkningar, forska, hålla i projekt, utbilda sig själv och annan personal. Vi sjukhusfysiker blir aldrig fullärda eftersom tekniken hela tiden går framåt och att vi jobbar med människor. Det roligaste är när vi jobbar i team och utför positiva förändringar för både patienterna och personalen.

Fem personer framför röntgenapparat
I arbetet ingår att utbilda personal inom strålning.

Vad gör du rent konkret?

I mitt arbete så ingår det att kontrollera strålningen från medicintekniska maskiner med olika mätinstrument och metoder, samt att utbilda personal från alla kategorier inom strålning och tekniken som används på sjukhuset. I vårt dagliga arbete ingår vi i grupper för att optimera maskinerna att ge så bra diagnostisk potential som möjligt till en rimlig stråldos. Rutinuppgifter som vi kan bli tilldelade är att beräkna stråldoser till patienter, utföra strålskyddsberäkningar vid byggnationer och utveckla program som kan användas i verksamheten eller till forskningsprojekt. Vid sidan av arbetsuppgifterna så är jag med i ett kliniskt forskningsprojekt, vilket är väldigt spännande!

VIlket är den största utmaningen i arbete?

Att vänja sig vid att man aldrig kommer att kunna allt i minsta detalj även om vi jobbar inom ett smalt område. En annan lite mer rolig utmaning är att kommunicera på rätt kunskapsnivå, alltså att uttrycka mig pedagogiskt, för att förklara svåra/komplicerade koncept på ett sätt så mina medarbetare inom andra yrkesgrupper förstår.

Varför ska man läsa till sjukhusfysiker?

Att arbeta som sjukhusfysiker innebär enormt många möjligheter. Man kan jobba inom vården, industri, på myndigheter, i organisationer som utfärdar rekommendationer, forskning och med undervisning. Att jobba kliniskt är varierande, utvecklande och givande! Som sjukhusfysiker kommer du aldrig att sluta lära dig, utan man utvecklas ständigt och fortbildning så som att doktorera eller läsa till specialist uppmuntras.

På denna sida