Föreläsningsserien är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Historiska institutionen och innehållet speglar den bredd och det djup som finns inom institutionens forskning. Tidsmässigt sträcker de sig från tidig medeltid till nutid. Ämnesmässigt omfattar de aspekter som till exempel genus, sociala och ekonomiska förhållanden, kultur samt politisk makt.

Historia har funnits som akademiskt ämne i Stockholm i drygt hundra år, sedan år 1919 då en professur i historia inrättades och regelbunden undervisning i historieämnet startade vid dåvarande Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Sedan dess har forskare och studenter vid Stockholms högskola/universitet sökt efter historisk kunskap och kunskap om historien för att bättre förstå både det förflutna och samtiden.

Genom föreläsningsserien fullföljer Historiska institutionen den tradition och ambition som Stockholms högskola började sin verksamhet med, genom offentliga föreläsningar.

Föreläsningarna sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen.

Program hösten 2024

23/9: Svenska ”suffragetter” – kvinnors kamp för rösträtt och demokrati

Varför kunde inte kvinnor få rösträtt och politiska rättigheter på samma villkor som män? Vad var det för fel på kvinnor? Argumenten mot kvinnlig rösträtt var många och handlade ofta om hurdana kvinnor var och borde vara. Fast motståndet handlade snarare om att män som grupp ville inte förlora sin makt i staten och politiken.

Men företagsamma kvinnor gick samman i egna föreningar och efter år av politisk kamp gick den allmänna och lika rösträtten igenom för både män och kvinnor år 1921. Hur gick denna kamp till?

Föreläsare: Christina Florin, professor emerita i kvinnohistoria vid Stockholms universitet.

7/10: Dräng eller dragon? Arbetsmarknadspolitiken för tjänstefolk under stormaktstiden

Under Sveriges stormaktstid utvecklades en kamp om arbets-kraften mellan bönderna, adeln och kronan. För drängar som lyckades undgå att skrivas ut till en säker död i de många krigen, kunde detta innebära en hög lön – eller att de drogs in i beroende av en adelsman.

Hur kunde till exempel relationen mellan herrar och drängar se ut på godset Ängsö i Mälaren, där baronerna själva hade rätt att utdöma dödsstraff för sina underlydande.

Föreläsare: Joakim Scherp, fil.dr. i historia och forskare, verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och vid Riksdagsbiblioteket.

21/10: Hungersnöd, krishantering och resiliens i stormaktstidens Stockholm

Under stormaktstiden drabbades Stockholm vid flera tillfällen av hungersnöd. När priset på spannmål steg innebar det stora svårigheter för stadens fattiga befolkning. Svaga skördar ledde dessutom ofta till att hungrande människor från landsbygden sökte sin tillflykt till Stockholm. Svält utgjorde en grogrund för både epidemier och social oro i samhället.

Hur hanterades bristen på livsmedel i Stockholm vid hungersnöd? Och hur försökte staden och staten att undvika framtida kriser?

Föreläsare: Linda Wikland, doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

4/11: Folkhemmet – historien om ett svenskt nyckelord från 1800-talet till nutid

Folkhemmet ingår i vår kulturella självförståelse och fungerar som projektionsyta för allehanda föreställningar om hur Sverige var – eller borde ha varit – och hur det förändrats. Ibland betecknar folkhemmet specifika politikområden, som välfärdspolitiken, oftare står det för samhället i allmänhet eller en diffust avgränsad, nära avlägsen, svunnen tid.

Hur har man använt och förstått folkhem över tid? Vad betydde ordet och hur har dess betydelser förändrats genom decennierna?

Föreläsare: Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet.

18/11: Den medeltida bokkulturen genom handskriftsfragment

Reformationen gjorde den katolska kyrkans böcker överflödiga. Eftersom pergament var dyrt och hållbart, togs böckerna isär och återanvändes som omslag till statens räkenskapsböcker. Detta medförde att tusentals fragment av de medeltida böckerna fortfarande finns kvar. Dessa fragment kan undersökas för att ge insikter i den medeltida bokkulturen.

Hur försågs kyrkorna med böcker? Var böckerna importerade eller framställdes de lokalt? Vem tillverkade och skrev dessa böcker?

Föreläsare: Inka Timosaari, fil. dr. i medeltidsstudier och lärare och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och vid Nationalbiblioteket, Helsingfors universitet.

2/12: Europas vändpunkter: 1492 – 1914 – 1989

De tre åren 1492, 1914 och 1989 till hör de viktigaste i vår historia. De innebar vändpunkter som förändrade Europa och världen i grunden, men alla tre vändpunkterna var i samtiden oväntade. I dag finns till synes färdiga berättelser om vändpunkterna, men vi har i hög grad glömt bort det oförutsägbara i förloppen och hur de uppfattades av dåtidens människor.

Vilka är de okända och glömda aspekterna av dessa vändpunkter? Och hur kan man begripliggöra hur dåtidens människor uppfattade dem?

Föreläsare: Leos Müller, professor i historia, särskilt maritim historia, vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för maritima studier (CEMAS).