Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet och han har länge varit intresserad av statistik – inte minst i kartform.

– Att jämföra variabler som urbaniseringsgrad, näringsstruktur, inkomstnivå, utbildningsnivå och graden av jämställdhet mellan könen – det säger mycket om ett samhälle.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet. Foto: Sofia Ekelund, Stockholms universitet

Men vad säger statistiken egentligen om de europeiska länderna? Det är en fråga som engagerat Fredrik under en tid. I slutet av maj utkommer han med boken Europa i dag. Likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent. I boken beskrivs det samtida Europa med utgångspunkt från 50 kartor med statistik på nationell nivå. 31 europeiska länder ingår: de 27 medlemsstaterna i EU, Island och Norge – som inte är medlemmar i EU men tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES – samt Schweiz och Storbritannien. Statistiken behandlar en lång rad variabler, som inkluderar ekonomi, demografi, folkhälsa, jämställdhet, kriminalitet, migration, politiska förhållanden och sociala värderingar. Boken har Fredrik skrivit vid sidan om övrig forskning och arbete – och tanken var från början inte att projektet skulle bli riktigt så stort.

– Jag funderade på att skriva en eller ett par ”understreckare” i Svenska Dagbladet just efter att Kroatien blivit Schengenmedlem, samtidigt som Bulgarien och Rumänien inte släpptes in i Schengen. Jag ville titta på om det fanns data över faktiska mätbara skillnader mellan länderna, berättar Fredrik.

Genom att korrelera olika variabler för alla de 31 länderna med varandra, och titta på förändringar över tid, går det att se många intressanta trender – och ibland hitta förvånande sanningar.

Det visade sig att Bulgarien tillsammans med Rumänien skilde sig från andra EU-länder på flera kvantifierbara sätt. Idén växte till att jämföra skillnader och likheter mellan länderna också i resten av Europa. Projektet blev för stort för en ”understreckare” och tog istället formen av en populärvetenskaplig bok.

I boken har Fredrik Charpentier Ljungqvist använt sig av en lång rad öppna datakällor. Redan tidigare har Fredrik använt sig av moderna europeiska data i sin undervisning för att poängtera värdet av statistik. Genom att korrelera olika variabler med varandra, och titta på förändringar över tid går det att se många intressanta trender – och ibland blottlägga förvånande sanningar.

– Jag är inte särskilt politiskt eller ekonomiskt intresserad – men det är omöjligt att inte notera att det ibland både hos allmänhet, media och politiker finns förlegade uppfattningar om sakers tillstånd i samtidens Europa, säger Fredrik.

Andel kvinnor i det totala arbetskraftsdeltagandet år 2021. Källa: Data från Internationella arbetsorganisationens (ILO) databas ILO STAT, publicerade i Världsbankens World Development Indicators från 2022. Grafisk form: Siwe & Michelsen.

En sådan uppfattning är till exempel att katolska länder i Europa skulle ha väsentligt lägre andel kvinnor på arbetsmarknaden än andra europeiska länder. Sådana inaktuella ”sanningar” kan användas för politiska argument som inte bygger på dagens verklighet. Det är här statistiken kan hjälpa, menar Fredrik.

Ålder ibland viktigare än nationsgränser

Kartorna Fredrik Charpentier Ljungqvists tagit fram utgår från 50 olika variabler utifrån vilka han genom statistiska metoder grupperat och jämfört de europeiska länderna och undersökt hur lika eller olika de är varandra.

– Det är alltid något subjektivt vad man tar med för variabler i en sådana här sammanhang. Jag gick igenom många fler potentiella variabler än de 50 stycken som jag, av utrymmesskäl, i slutändan fick begränsa mig till, säger Fredrik.

Något som tydligt syns i statistiken är att ålder har betydelse för kulturella och sociala värderingar.

– Ibland är skillnaden mellan åldersgrupper större än mellan länder. Generellt har yngre personer i Europa mer likartade värderingar, berättar Fredrik.

–  Skillnaden mellan länder i till exempel värderingar är större hos den äldre generationen. Ett ofta uppmärksammat exempel är Storbritannien och Brexit – en hög andel äldre personer, men en låg andel yngre personer, var för Brexit. Storbritannien är ett undantag för skillnaderna mellan generationer är annars oftast större i länder med en kortare demokratisk tradition och i länder som länge varit utpräglat religiösa.

Den största skillnaden mellan länder i dagens Europa följer fortfarande den forna järnridån. Däremot spelar det inte längre någon större roll om länderna huvudsakligen är katolska eller protestantiska.

Berlinmurens fall 1989 kan sägas inleda integrationen av de västra och östra delarna av Europa som sedan andra världskrigets slut hade varit åtskilda. De centraleuropeiska länderna som legat öst om den forna järnridån genomgick därefter en snabb ekonomisk och samhällelig utveckling och integrerades med västra Europa efter att de blev EU-medlemmar under 2000-talet. Foto: Raphaël Thiémard, Wikimedia Commons.

Europas länder har på de flesta sätt blivit mer lika varandra

Ett av de tydligaste resultaten som statistiken visar är att Europas länder på många sätt har konvergerat – det vill säga blivit mer lika varandra i många olika avseenden. Det gäller allt från till exempel köpkraftsjusterad BNP per capita, födelsetal, barnadödlighet, kvinnligt arbetskraftsdeltagande till skolresultat.

Dessutom har europeiska länder som tidigare haft stora inkomstskillnader fått minskade skillnader, medan länder som tidigare haft mindre skillnader fått större sådana. Här syns en skillnad i utveckling mellan Europa och USA, där de amerikanska delstaterna snarare istället har blivit mer olika varandra under 2000-talet.

– De ökade likheterna mellan Europas länder är vad vi kan förvänta oss av en europeisk integration, och visar att EU, åtminstone i många avseenden, fungerar som tänkt, säger Fredrik.

Ett område där det dock inte skett någon större utjämning mellan länder i Europa är hälsan bland män.

– Till exempel lever kvinnor i Sverige i snitt nästan lika länge som kvinnor i Estland. Män i Estland däremot dör fortfarande i snitt cirka åtta år tidigare än svenska män. Det verkar finnas förutsättningar kvar i de äldre generationerna, till exempel vad gäller hälsa och värderingar, som inte nödvändigtvis berör de yngre.

– Gapet mellan män och kvinnors förväntade livslängd i Europa varierar mellan tre till åtta år. Denna stora variation är uppenbart inte biologisk.

Vissa av siffrorna kan upplevas kontraintuitiva, som till exempel att den andel av ett lands befolkning som instämmer i traditionella könsroller – en andel som generellt är mycket större i det gamla östblocket än i västra Europa – inte verkar ha samband med andelen kvinnor på arbetsmarknaden eller på löneskillnader mellan könen.

– Samtidigt kan värderingarna förstås inverka på till exempel mängden hushållsarbete som kvinnor respektive män utför, eller annat som inte jag tittar på, säger Fredrik.

”Guldkorn” för både eurofiler och euroskeptiker

Vem den tilltänkta läsaren för boken är har Fredrik Charpentier Ljungqvist inte funderat kring.

– Det bryr jag mig inte så mycket om när jag skriver – eller ens alltid reflekterar över. Jag hoppas att målgruppen är en intresserad allmänhet, och även till exempel journalister. Alla läsare, som så vill, kommer att kunna hitta någonting de gillar i boken att bruka – eller missbruka – för sina argument.

Fredrik är medveten om att många kommer att vilja plocka russinen ur den statistiska kakan.

– Både eurofiler och euroskeptiker kommer till exempel att kunna hitta ”guldkorn” som kan användas som argument för eller emot en starkare europeisk integration. Men jag menar att man måste se på allt i sin helhet och i sitt rätta sammanhang.

Alla läsare, som så vill, kommer att kunna hitta någonting de gillar i boken att bruka – eller missbruka – för sina argument.

I boken resonerar Fredrik kring vad siffrorna säger när de sätts ihop med varandra och tittar på utvecklingen av olika saker sedan millennieskiftet.

– Jag undersöker vad som samvarierar med vad. Det är dock så att vissa samvariationer ”makes no sense” – det är antingen frågan om slumpmässiga variationer eller så drivs korrelationerna av någon annan gemensam faktor.

Några tydliga mönster

Det mönster som framför allt framträder för Fredrik efter arbetet med boken har tre dimensioner:

• Sociala och ekonomiska förhållanden, till exempel barnadödlighet, har konvergerat väldigt snabbt i Europa och länderna har blivit mycket mer lika varandra.
• Värderingarna är mer lika länder emellan hos yngre än äldre generationer. Det är framförallt i östra och södra Europa som åldersskillnaderna i värderingar är stora.
• Ekonomiska och sociala skillnader har konvergerat mycket fortare i Europa än sociala och kulturella värderingar.

– Från arbetet med boken ter det sig som om förutsättningarna för en fördjupad europeisk integration av EU:s gemensamma marknad för varor, tjänster, kapital och personer är goda, menar Fredrik.

Däremot, påpekar han, skiljer sig länderna – framförallt mellan forna öst och väst – ännu väsentligt i värderingar. På områden som kan kallas moralpolitiska är därför en närmare europeisk integration knappast realistiskt inom närmare framtid.

– Dessutom, inte minst av språkskäl och geografi, tror jag framförallt att det är en allt starkare europeisk regional integration som kommer äga rum mellan olika grupper av geografiskt närliggande länder eller delar av dem de kommande 20 åren, tillägger Fredrik.

Läs mer om Fredrik Charpentier Ljungqvist och hans forskning här