Pär Frohnert. Foto: Stockholms universitet

Pär Frohnert, lektor vid historiska institutionen, är just inne i slutspurten med en större monografi som kommer att publiceras i höst. Titeln är ”Hjälp våra flyktingar”” Politisk och ideell hjälpverksamhet i Sverige 1933-1939. I boken behandlas de tre flyktinghjälporganisationerna Röda Hjälpen, Arbetarrörelsens Flyktinghjälp och Insamlingen för landsflyktiga intellektuella som alla understödde politiska och judiska flyktingar från Nazi-Tyskland.

– Organisationerna var centrala aktörer inom flyktingmottagningen eftersom staten vid den här tiden inte avsatte några anslag för ändamålet, berättar Pär.

Boken är slutprodukten av en längre tids forskning som Pär bedrivit inom området, bland annat med finansiering via ett VR-projekt.

– Det började för drygt tio år sedan, då min projektkollega och jag publicerade en antologi om svensk invandringshistoria för en internationell publik. Invandring till Sverige under 1900-talet och specifikt flyktinginvandringen ser jag som väldigt viktiga ämnen att belysa, inte minst med tanke på hur centrala frågorna har blivit inom politiken.

Ett Insamlingskort från Röda hjälpen 1937. Organisationen är en av tre flyktinghjälpsorganisationer som behandlas i Pärs kommande monografi. Källa: Arbetarrörelsens arkiv. Foto: Pär Frohnert

Engagemanget i flyktingfrågor, men även intresset för historia, hänger samman med Pärs bakgrund.

– Med en pappa från Tyskland med flyktingbakgrund och en farfar som var aktiv nazist, men dog under andra världskriget, så är jag uppväxt med frågor om Tysklands dramatiska 1900-talshistoria, förlust, trauma och historiska minnen.

– Lägg därtill ett tonårsintresse för ’krig och kungar’ och historia som huvudämne på universitetet kändes givet.

Forskning inom flera olika områden

Idag ägnar sig Pär främst åt modernhistoria, men vägen dit har varit ganska slingrande. När han disputerade 1993 var det på en avhandling som behandlar interaktionen mellan statsmakt och undersåtar i den lokala förvaltningen i Sverige under 1700-talet. 

– Den tillkom inom ett stort nordiskt projekt ”Centralmakt och lokalsamhälle - beslutsprocess på 1700-talet”.

Efter disputationen kom han att ansvara för Sveriges del i ett stort tyskt rättshistoriskt projekt som behandlade lagstiftningen kring det som kallades ’politi’ under tidigmodern tid, från 1500-talet till sekelskiftet 1800.

– Det var den tidens begrepp för ’ordning och reda’ i samhället och medlen att nå dit, berättar Pär. Men begreppet kom ur bruk och i Sverige blev bara polisen kvar.

Efter det har Pärs forskning allt mer inriktat sig på 1900-talet.  Bland annat har forskat om Förintelsen som ett samhälleligt minne i Västtyskland.

–Där medverkade jag i ett Lundabaserat projekt. Mina bidrag gällde dels en jämförande översikt mellan Västtyskland, Östtyskland och Österrike, dels en studie av västtyska/tyska skolböcker från 1970-talet till 00-talet.

Vägen till forskaryrket

Att Pärs historieintresse skulle leda till en forskarkarriär tror han hade att göra med att han tidigt visade framfötterna och därför blev tillfrågad av projektledaren för det ovannämnda 1700-talsprojektet om han ville skriva sin kandidatuppsats om borgerligt självstyre i Stockholm.

Doktorandantagningen då såg ju helt annorlunda ut – gav lärarna klartecken så blev du antagen, men utan finansiering.

– Sedan rullade det på och jag antogs till forskarutbildningen och anställdes samtidigt som assistent i projektet, säger Pär.

– Doktorandantagningen då såg ju helt annorlunda ut – gav lärarna klartecken så blev du antagen, men utan finansiering.

Men Pär hade tur och fick efter ett par år stipendium från Institutet för rättshistorisk forskning och disputerade så småningom, på ett ämne som alltså ligger ganska långt från det han kom att forska om senare.

– Med min familjebakgrund fanns intresset för Nazi-Tyskland redan innan historiestudierna och jag odlade intresset också under doktorandtiden, bland annat under en termin vid ett västtyskt universitet.

Pär berättar att han redan på 1980-talet började skriva mindre bidrag inom ämnet, och att han under sin tid som forskare vid Lunds universitet hade förmånen att bli inbjuden till ett projekt om Förintelsen i europeisk historiekultur.

Efter några år som forskare i Lund kom Pär Frohnert tillbaka till Stockholms universitet 2002. Där har han, parallellt med forskningen om den tyska minneshistorien och svensk invandringshistoria, undervisat en hel del. Särskilt många år har det blivit på uppsatskursen på kandidatnivå.

– Under de första åren när jag var tillbaka i Stockholm hade jag kvar undervisning inom tidigmodern tid men undervisningen försköts efterhand mot modern tid efter år 1800.

En hel del av Pärs undervisning har gällt just nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen. Bland annat har han medverkat i och haft ansvaret för en stor kvällskurs som har getts vid Historiska institutionen sedan år 2007. Han har också handlett flera av Historiska institutionens doktorander, något han också ser som en viktig del av undervisningen.

Arbeta utanför akademin

Som lärare vid universitetet har Pär träffat studenter på många olika nivåer och med olika förhoppningar och drömmar inför framtiden. Till dem som vill satsa på en forskarkarriär inom historia vill Pär ge rådet att inte ge upp inför de mycket höga trösklar som idag finns för att komma in på forskarutbildningen.

–Bara ett fåtal mycket duktiga masterstudenter blir ju antagna. Har man möjlighet ska man söka utbildningen också utanför sitt hemuniversitet, eller utomlands. Pär pekar också på möjligheten att skapa utrymme för historisk forskning utanför akademin. Han menar att det är svårt, men att några lyckas kombinera historieforskning med annan yrkesverksamhet.

Pär Frohnert har själv arbetat utanför akademin och menar att historiker kan bidra med sin expertis inom en rad olika områden: muséer och myndigheter, skolvärlden och naturligtvis med massmedia.

– Genom åren har jag bland annat bidragit med faktagranskningar av utställningar, med en kunskapsöversikt om svensk invandringshistoria, föredrag kring invandringsfrågor och artiklar i dagspress och tidskrifter.

– Under utbildningen i historia lär du dig att systematiskt samla in, källkritiskt värdera och analysera information, och du får insikter i hur olika samhällen i det förflutna har sett ut.

– Färdigheter i historievetenskap krävs inom många yrken, slår Pär fast.

Här kan du läsa mer om Pärs forskning