Mikael Olofsson. Foto: Privat.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) är ett nationellt resurs- och utvecklingscentrum som arbetar över hela landet. Deras arbete syftar till att ge elever med svenska som andraspråk goda förutsättningar att lyckas med sina studier och därmed kunna delta aktivt i samhälls- och arbetsliv. NC har alltid verkat som en fristående enhet och har genom åren på SU tillhört Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkvetenskap (USOS), Institutionen för språkdidaktik (ISD), och nu Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD).

Under sin tid på NC har Mikael arbetat både heltid och deltid på enheten, då han kombinerat sin tjänst med undervisning i gymnasieskolan. Det har gett honom en aktuell och djupare förståelse för de utmaningar och behov som finns i skolor, något som också varit avgörande för hans arbete på NC.

I din roll som universitetsadjunkt på NC – kan du beskriva vad det är du gör på jobbet?

Jag har olika utbildningsuppdrag som riktar sig till verksamma lärare. Inga av våra utbildningar riktar sig till lärarstudenter. Just nu håller jag och min kollega Kristina Aldén i en distanskurs för SO- och NO-lärare på högstadiet och gymnasiet, där vi fokuserar på hur de kan arbeta med läsning och skrivande i sin ämnesundervisning för att utveckla elevernas kunskaper och ämnesspråk parallellt. Det handlar mycket om att få syn på språkliga strukturer i olika typer av texter, och på språkliga drag som kan vara särskilt svåra för elever med svenska som andraspråk – och som ofta är det även för andra elever. Det kan också handla om referensramar som kan vara besvärliga för elever med ett annat modersmål än svenska.

Jag är också involverad i ett uppdrag från en kommun som satsar på kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, från förskola till vuxenutbildning. Skolan har tillsammans med Skolverket identifierat sina behov, och det är Skolverket som finansierar det stöd vi erbjuder. Det är ganska vanligt att vi får sådana uppdrag, oftast från skolor där elevers måluppfyllelse är för låg. I detta projekt håller jag och min kollega Monica Söderström Lareu en så kallad lärledarutbildning som pågår i två år. Målet är att lärarledarna ska få verktyg för att leda kollegialt lärande med skolans övriga lärare. Och på så sätt utveckla undervisningen för att på sikt bygga upp en organisation där skolans kompetens hålls levande och fortsätter att utvecklas, även när nya lärare kommer till skolan.

NC har också några återkommande aktiviteter som genomförs regelbundet på enheten. En av dem som jag är involverad i, är det symposium vi arrangerar vart tredje år i Aula Magna och som riktar sig till lärare i svenska som andraspråk. Nästa års tema är "Skönlitteratur i andraspråksundervisningen”. Symposiet pågår i två dagar och just nu håller vi på att färdigställa programmet. I samband med detta publicerar vi även en antologi där varje föreläsare bidrar med ett kapitel, och där jag och min kollega Kristina Aldén är redaktörer. Alla deltagare på konferensen får ett gratis exemplar, vilket brukar vara mycket uppskattat. Artiklar ur våra antologier används också ofta i lärarutbildningen.

Utöver detta har jag två återkommande uppdrag där jag ingår i referensgrupper för nationella prov. Det ena är läs- och skrivprovet i svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet. Här handlar det om att ”bevaka” andraspråksperspektivet i val av texter och i formuleringar av uppgifter, så att både innehåll och form är tillgängligt och relevant för alla elever, oavsett bakgrund. Det är inte alla elever som är bekanta med de referensramar och den vokabulär som rör till exempel skärgårdsvistelser, skogsutflykter och skidsemestrar. Jag har även ett återkommande uppdrag för PRIM-gruppen, som utarbetar nationella prov i matematik. Där handlar det främst om språkgranskning. 

Vad tycker du mest om med ditt arbete?

Det känns oerhört meningsfullt att få arbeta med att försöka förbättra förutsättningarna för denna stora elevgrupp, som också har en så stor potential. Idag har cirka 28 procent av eleverna i skolan utländsk bakgrund. Om skolan ger dem rätt förutsättningar har de möjlighet att nå långt. Det blir en god investering både för eleverna och för samhället i stort. 

Jag trivs också bra med att ha en så nära kontakt med lärare ute på fältet. Jag träffar regelbundet lärargrupper som arbetar med olika årskurser och skilda ämnesområden. Allt från lärare i svenska som andraspråk till yrkeslärare på fordonsprogrammet. Varje grupp har sitt perspektiv på hur man kan arbeta språkutvecklande. Det understryker också hur viktigt det är att ha en nära koppling mellan utbildning och forskning. Även om vi på NC inte bedriver egen forskning, så behöver vi alltid hålla oss ajour med det som är aktuellt. Jag är tacksam över att den delen är så tydligt reglerad i min tjänst, och att jag faktiskt får tid att fokusera på detta.

Det är också ett stort privilegium att få arbeta nära kompetenta kollegor. På NC samarbetar vi ofta i par, vilket är både tryggt och utvecklande. Jag tror också att det i slutändan ger en bättre utbildning för dem som deltar. Även om planering och förberedelser kan ta lite längre tid, är det värt det med tanke på den höjda kvaliteten.