Krigsskeppet Kraveln sjönk 1525 vid Franska stenarna i Nämndöfjärden i nuvarande Värmdö kommun. Dykningarna, som pågick i fem dagar i maj 2024, utfördes av bland annat Rolf Warming som är doktorand vid CEMAS/Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet i samarbete med professor Johan Rönnby (MARIS/Södertörn högskola) samt kollegor från National Museum of the Royal Navy och finska Museiverket. Syftet med undersökningen, som ingår i Rolf Warmings doktorandprojekt, var att studera och dokumentera delar av skeppets överbyggnad och beväpningen ombord. Kraveln är dock mycket komplicerad att undersöka då största delen av vraket ligger på en klipphylla på 27-40 meters djup och upp till 55 meters djup, vilket medför flera utmaningar samt korta dyktider. 

Kraveln beskrivs av en av Gustav Vasas kaparkaptener (Clements Rentzel) som kungens ”beste kraffwell” (kravel). Skeppet var på väg hem till Stockholm från Kalmar på hösten 1525 men gick på grund vid Franska stenarna. Skeppet har antagligen kommit från Finland för att delta i belägringen av Kalmar slott tidigare samma år. Kraveln transporterade en stor mängd kanoner, däribland belägringsartilleri och artilleri som hade bärgats från ett annat skepp vid namn Lybska Svan. Hon sjönk snabbt och på grund av djupet har tidiga bärgningsförsök inte lyckats. 

- Även om vrakplatsen är ett ganska komplicerat pusselspel och dykobjekt, är Kraveln otroligt viktig då hon sjönk med sin överbyggnad och med allt ombord, vilket ger arkeologer goda möjligheter till för att förstå konstruktionen av överbyggnaden och skeppets stridsförmåga. Skeppet har stor historisk betydelse då hon antas att ha ingått i Gustav Vasas inköp av ett tiotal fartyg från Lübeck i 1522, vilket anses vara den svenska flottans födelse, säger Rolf Warming.