Förra veckan genomförde master- och doktorandstudenter vid institutionen för astronomi vid Stockholms Universitet observationer med Nordic Optical Telescope (NOT) som en del av kursen Astronomisk Observationsteknik II. NOT-observationerna används i en övning för att klassificera olika typer av supernovor. Studenterna tog egen data av sex olika objekt och klassificerade fem av dessa som typ Ia supernovor och en som en typ II supernova. Jesper Sollerman, gruppansvarig för Supernovagruppen vid institutionen, tillhandahöll studenterna objekt att observera och höll ett förberedande seminarium om hur man upptäcker och observerar supernovor.

Studenter från kursen i Astronomisk Observationsteknik II, som är i färd med att göra observationer av supernovor med hjälp av Nordic Optical Telescope (NOT). Bild: Terese Thidemann Hansen.

Klassificeringarna publicerades som en AstroNote på Transient Name Server (TNS). TNS är den officiella rapporteringsmekanismen för astronomiska transienter - himmelsobjekt som plötsligt dyker upp på stjärnhimlen, så som supernovor - exploderande stjärnor. TNS drivs av International Astronomical Union. Du kan hitta de klassificerade supernovorna och deras data här och här.

Supernova SN 2024igg som upptäcktes av Zwicky Transient Facility i galaxen NGC 5876, och som sedan klassifiserades som en Typ II supernova av studenterna på kursen med hjälp av deras NOT-observationer. Typ II supernovor är explosioner av massiva stjärnor. Bilden visar galaxen före (vänster) supernova-exposionen, den första bilden av supernovan (mitten) och en subtraktion av de två bilderna som visar den nya supernovan tydligt.

Typ Ia supernovor inträffar i binära system som innehåller åtminstone en vit dvärg. Ett scenario kan vara när kompanjonstjärnan i slutet av sin livstid förlorar massa till en vit dvärg. Till slut når den vita dvärgen en kritisk massa som utlöser en okontrollerad kärnfusionsreaktion vilket resulterar i en explosion.

Typ II supernovor inträffar när en massiv stjärna tar slut på "bränslet" i sin kärna, vilket stoppar det utåtriktade trycket som håller stjärnan stabil. Detta leder till att stjärnan kollapsar under sin egen vikt, vilket leder till en explosion.

Supernovorna visar olika egenskaper i ljuset som sänds ut från dem, även kallat deras spektra. Genom analys av spektrat kan astronomer få ledtrådar om vilken typ av supernova de observerar. Det här gör att supernovorna kan klassificeras.

Kursen Astronomisk Observationsteknik II ges som en masterkurs vid Institutionen för astronomi varje vår. Det är en praktisk kurs som introducerar sina studenterna till hur astrofysikaliska observationer utförs. Under kursen observerar studenterna både med det 20 m stora radioteleskopet vid Onsala Space Observatory och Nordic Optical Telescope och analyserar sedan sina data.

"Kursen Astronomisk Observationsteknik II ger studenterna en unik möjlighet att få praktisk erfarenhet av observationer med vetenskapliga forskningsanläggningar och utveckla färdigheter som är avgörande för alla astronomer. En extra bonus är att de får data och arbeta med projekt från forskningsgrupper vid institutionen, i detta fall SN-gruppen, vilket kan leda till medförfattarskap på publikationer", säger Terese Thidemann Hansen, forskare och lärare på kursen.

Du kan hitta mer information om kursen här.