Disputation i etnologi: Elin Franzén

Disputation

Datum: fredag 19 november 2021

Tid: 13.00 – 15.00

Plats: Hörsal 3, Hus 2, Albano, Albanovägen 18 och digitalt via Zoom

Fredagen den 19 november 2021 försvarar Elin Franzén sin avhandling "Radio. Vardagsliv tillsammans med ett massmedium".

Opponent: Alf Arvidsson (Umeå universitet)
Betygsnämnd: Magnus Anderson (Lunds universitet), Alf Björnberg (Göteborgs universitet) och Charlotte Hagström (Lunds universitet)

Zoom-länk till evenemanget

Under snart hundra år har radiomediet varit närvarande i människors vardag i Sverige. I det avseendet är radio att betrakta som en självklar företeelse i samhället. Men hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat?

Elin Franzén. Foto: Andreas Tilliander.
Elin Franzén. Foto: Andreas Tilliander.
"Radio. Vardagsliv tillsammans med ett massmedium" - framsida.
"Radio. Vardagsliv tillsammans med ett massmedium" - framsida.

I Elin Franzéns avhandling "Radio. Vardagsliv tillsammans med ett massmedium" skildras komplexiteten hos detta tillsynes självklara vardagsfenomen med utgångspunkt i omkring tvåhundra personers förmedlade erfarenheter.

Tre frågor till författaren

Under arbetet med din avhandling har du samlat in ett rikt material av vardagserfarenheter av radiolyssning. Var det något speciellt som överraskade eller förvånade dig i detta material?

En specifik sak som förvånade mig en aning var att väderrapporteringar väcker frustration hos vissa lyssnare. En av de intervjuade förklarade att han tyckte att det var slöseri att låta väderupplysningarna uppta sändningstid när han kunde söka upp den informationen på annat håll när han hade behov av det. Åsikten om väderinslagens plats i tablåerna visade på hur radiolyssnare kan förhålla sig till radiomediet idag när information kan nås via många olika mediekanaler. De linjära radiosändningarna kan uppfattas som en begränsad och värdefull resurs som borde utnyttjas genom att fylla tablån med innehåll som inte finns att tillgå via andra medieplattformar. Själva möjligheten att kunna söka upp information på nätet när det passar den enskilda individen har alltså påverkat upplevelserna av det linjära radioinnehållet.

Du har tittat på radiolyssnandet under en stor del av Sveriges radiohistoria. Under denna tidsperiod har tekniken förändrats på ett genomgripande sätt. Har vårt sätt att lyssna på radio förändrats i motsvarande utsträckning tycker du?

I vissa avseenden kan dagens radiobruk sägas handla om detsamma som i mediets barndom; de som tar del av radio släpper in massmedierat programinnehåll i ljudande form i sina vardagliga miljöer. Men hur radiomediet låter sig integreras i dessa miljöer har förstås påverkats av den tekniska utvecklingen. I avhandlingen uppmärksammar jag en rad brytpunkter där de tekniska förutsättningarna har givit upphov till nya radiovanor, som exempelvis den bärbara transistorradions genomslag under 1950-talet, och de smarta telefonernas och podcastformatets etablering det senaste decenniet. En viktig poäng i min studie är att dessa nya tekniska förutsättningar inte bara har format hur det fortsatta radiobruket ter sig, utan även har påverkat hur människor minns radio genom livet. Dagens teknik och upplevelser blir en fond som de tidigare radioerfarenheterna framträder mot.

Hur ser ditt eget förhållande till radiomediet ut? Är du en flitig radiolyssnare?

Under arbetet med avhandlingen har jag givetvis reflekterat en hel del över min egen relation till radiomediet, en nödvändighet för att kunna vara uppmärksam på hur jag tolkar deltagarnas berättelser. Likt många av studiens deltagare växlar jag numera mellan linjära sändningar och poddar. Sedan några år tillbaka löser vi Melodikrysset hemma varje lördag och bollar svar med min syster och mina föräldrar via Messenger. En fin rutin som helst inte ska rubbas. Jag skulle aldrig lyssna på det programmet via poddformat vid en annan tidpunkt, utan det är gemenskapen genom det linjära lyssnandet mellan 10:03 och 11:00 som är poängen. Söndagsmorgan i P4 som sänds på söndagsförmiddagarna vill jag däremot inte lyssna på via de linjära sändningarna. Det sparar jag, i poddformat, tills det är dags att sova.

Utdrag ur avhandlingens abstract

This thesis examines the radio medium as a phenomenon of experience. The perspective relates to phenomenological philosophy, dealing with human knowledge as an ongoing intentional relationship with the world: to experience is to grasp things such as they appear to the subjective consciousness. Radio is accordingly understood as a phenomenon that is given meaning through the individual user’s encounters with the medium in its constitutive forms.

The research is based on a qualitative material of approximately 200 questionnaire responses and interviews with 17 persons, describing the presence of the medium in the current lives of the participants as well as through their lifetime, which, from a phenomenological viewpoint, makes radio appear both in terms of a present phenomenon and objects of recollection. The experiences that were documented in the late 2010s thus span almost the entire history of the radio medium in Sweden.

Presentation av Elin Franzén

Till avhandlingen i DiVA

Till e-boken på förlaget Mediehistoriskt arkivs webbplats