Hur kom det sig att du började läsa genusvetenskap?

- När jag först började plugga var jag intresserad av journalistik och läste media och kommunikation och internationella relationer, men också statsvetenskap och socialantropologi. Under studierna märkte jag att jag hela tiden drogs till genusperspektivet, speciellt då jag läste internationella relationer där det fanns med men inte var så omfattande.

Emma Josefina Lindberg. Foto: Henning Brüllhoff.

- Jag har alltid varit intresserad av feministiska frågor, både av levd erfarenhet och för att jag tycker det är spännande helt enkelt. När jag sedan, under pandemin, läste Genusvetenskap I var det som att komma hem. Det fanns en sådan stor frihet att skriva och diskutera och intresset bara fortsatte att växa under studiernas gång. Det kändes som att blicken på samhället vässades. Just skrivandet var också en viktig pusselbit, kreativt akademiskt skrivande intresserar mig mycket. Det är så skönt att komma bort från det metodiska språket och att kunna inkludera sig själv som kropp i det man skriver.

Hur fick du kännedom om ERG och vår genusutbildning?

- Från flera håll. När genusperspektivet dök upp under studierna tittade jag i utbildningskatalogen vilka kurser som fanns på Stockholms universitet. Jag hade också en kompis på tjejjouren där jag är volontär som tidigare pluggat här. Dessutom fick vi läsa en bok av Fanny Ambjörnsson, som är ämnesansvarig för genusvetenskapen på ERG, när jag läste socialantropologi.

Vilket är ditt helhetsintryck av utbildningen?

- En känsla av att hitta hem. Att läsa här känns samtidigt både väldigt tryggt, spännande och givande. Ämnet är omfattande och brett och det finns mycket att välja emellan, men lärarna gör verkligen allt för att guida och hjälpa oss. Tvärvetenskapligheten gör det också lätt att hitta en egen nisch.

Tyvärr florerar det på vissa håll i samhället en negativ bild av ämnet. Att det inte är en riktig vetenskap eller att det inte är ett ämne som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det stämmer förstås inte.

Vad handlade din magisteruppsats om?

- Klass, kön och vithet i den andra Shrek-filmen. Jag använde mig av teorier av bland andra Beverley Skeggs, Stuart Hall och Michel Foucault. Det var en fortsättning på kandidatuppsatsen där jag skrivit om den första filmen. Representationer av klass, kön, genus och vithet i populärkultur intresserar mig.

Vill du arbeta med genusfrågor även i framtiden?

- Ja, gud ja! Jag vill doktorera och arbeta i universitetsmiljön. Det är både forskningen och utbildningen som lockar mig. Min dröm är att bli professor i genusvetenskap.

Har du något tips till en student som funderar på att läsa genusvetenskap?

- Våga läsa det! Tyvärr florerar det på vissa håll i samhället en negativ bild av ämnet. Att det inte är en riktig vetenskap eller att det inte är ett ämne som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det stämmer förstås inte. Det finns massor att göra inom ämnet, det gäller bara att inte gå in i det med för snäv blick. Om du inte begränsar dig själv kan du få helt nya livserfarenheter. Genusvetenskap är så mycket mer än vad många tror.